Det har uppstått en diskussion inom Folkpartiet om beslutet på landsmötet i helgen att förbjuda kortsiktiga riskkapitalbolag i välfärdssektorn. Några ombud menar att det inte alls sas något bestämt nej till riskkapitalister.
Det där får väl betraktas som en intern träta som folkpartisterna får reda ut bäst de kan. I alla fall är det ett stort steg framåt att även Alliansföreträdare sent omsider kommit till den insikt som det svenska folket haft länge: Kortsiktiga riskkapitalister får gärna spela på andra arenor men inom skola, vård och omsorg har de inget att göra.
Det var nu inte det enda området där folkpartiet svängt. Att företagen ska slippa ansvaret för andra sjuklöneveckan är en vänsterståndpunkt i svensk politik som fått stöd hos Centern. När nu FP ansluter har vi den märkliga situationen att vi har en ordning som en stor majoritet av riksdagens partier är emot.
FP:s landsmöte har vidare beslutat verka för att höja taket i socialförsäkringarna, utöka pappamånaderna och säga ja till en jämställdhetsmyndighet. Det är alla frågor som drivits fram på andra sidan blockgränsen och där de egna partimedlemmarna visat begränsad entusiasm.
Jämställdheten som en gång var en folkpartistisk paradgren har efter många års träda med ineffektiva halvmesyrer som jämställdhetsbonus tagits upp igen, i alla fall tillfälligtvis. -Jag trodde jämställdheten skulle komma av sig själv, sa partiledaren yrvaket i en intervju med TV 4.
När man dessutom ser den moderata omsvängningen nyligen i fråga om a-kasseavgifterna och flera jobbskatteavdrag är det väldigt svårt att inte se sambandet mellan ändringarna och att Sverige väljer riksdag och fullmäktigeförsamlingar inom mindre än ett år.
Efter alla fantasifulla TV-program om så kallad home styling, där folk snyggar till sina hem inför en kommande försäljning tycks turen nu ha kommit till partierna.
Då kan det vara bra att minnas detta: Den gamla slitna lägenheten blir inte bättre av att den pyntats med lånade möbler, hyrda växter och levande ljus.
❑❑❑ I lördags skrev jag om jämställdhets- och hbtq-frågor i EU-parlamentet. Jag hade dock missuppfattat en uppgift om en återremissomröstning.
Jag skrev att Gunnar Hökmark var den ende moderat som röstade och att han ville återremittera. Men: Anna Ibrisagic hade inte lämnat sammanträdet utan avstod i omröstningen. Och Christofer Fjellner var närvarande och röstade emot återremissen. I den här frågan fanns alltså alla möjliga alternativ företrädda i den moderata gruppen.