KÖPENHAMN. Danskarna har med sedvanligt kungligt intresse gissat på vad de små tvillingarna - kronprins Frederiks och kronprinsessan Marys - skulle få för namn. Vadslagningen har varit intensiv. Det blev Vincent och Josefine.
Nästan lika spännande är det att gissa på när statsminister Lars Løkke Rasmussen kommer att utlysa val. Häromdagen presenterade den borgerliga regeringen sin stora 2020-plan - det (nästan) sista kort man har att spela ut.
Det är ovanligt att en regering vågar presentera en så omfattande plan - med så mycket politiskt sprängstoff i sig så nära ett val. Nu inleds omedelbart förhandlingar för att skapa ett parlamentariskt stöd till planen. Uteblir detta - ja, då kan danskarna förbereda sig på ett val redan i maj. Annars lär det dröja till september - och statsministern (som enväldigt bestämmer när valet ska hållas inom mandatperioden) kan som längst vänta till november.
2020-planen - vars mål är att räta upp på de skraltiga danska statsfinanserna och långsiktigt säkra välfärden - är sträng och stram. Närmare 50 miljarder kronor - en rejäl hästkur - ska sparas och regeringen framhåller att Danmarks minsann borde kunna klara sig lika bra som Sverige.
Planens huvudingredienser: 1) nolltillväxt i det offentliga, 2) hårdare regler för att få studiestöd, 3) ett budgettak som innebär de offentliga utgifterna inte överstiger 27 procent av den samlade ekonomin (mot 29 procent idag), 4) efterlönen (en möjlighet till förtida pension) avskaffas successivt och folkpensionsåldern höjs till 67 år.
Den hetaste potatisen - politiskt - är avskaffandet av efterlönen. Med svenska ögon är detta lite märkligt eftersom efterlönen närmast kan betraktas som en lyxförmån.
Från början var det meningen att hårt nedslitna arbetare skulle ha en möjlighet att få en förmånlig pension vid 60 års ålder, Men efterlönen har efterhand blivit en "rättighet" för alla och oerhört kostsam. Och när nu regeringen vill följa alla ekonomers råd och ta bort efterlönen är protesterna massiva. Inte minst från fackföreningarna och de politiska partierna till vänster.
Även om de sistnämnda mycket väl vet att Danmark inte har råd att fortsätta med efterlönen så försöker man nu med populistiska utspel lugna danskarna med att det vid en socialdemokratiskt ledd regering enbart blir "marginella förändringar" av efterlönen. Ett vallöfte man inte kommer att kunna hålla.
Tungan på vågen är som vanligt Dansk Folkeparti som stöder den liberal-konservativa regeringen men som i efterlönsfrågan mycket klart sagt att den inte kommer att ställa sig bakom ett avskaffande. Nu väntar några veckor med hårda och komplicerade förhandlingar.
Ett stöd för 2020-paketet ger regeringen ytterligare ett par månader till att försöka förbättra de usla opinionssiffrorna som idag alla pekar på ett maktskifte i Danmark. Så kan Lars Løkke Rasmussen spela ut ett wild card - en tillväxtplan som något kan mildra effekterna av den tuffa 2020-medicin som danskarna nu tvingas inta.
Men spricker regeringens agenda - ja, då kan vi ha ett val inom 5-6 veckor.
Den danska regeringen har gjort ett stort och modigt utspel - men det finns sannerligen inga garantier för att den därmed säkrat sin överlevnad.