KÖPENHAMN.
Danmark ligger inte särskilt långt bort, en kvart med Helsingörsfärjan eller en kort biltur över Öresundsbron. Men efter tio år i vårt södra grannland har jag kunnat konstatera att det ändå finns stora skillnader mellan våra folk. Låt mig idag ge några exempel.
POLITIKEN.
Jag vågar påstå att de danska politikerna granskas hårdare och mer hänsynslöst än de svenska. Det finns bara 179 folketingsmedlemmar så det går inte att anonymiseras som i den överbefolkade svenska riksdagen. Och gör man ett misstag, eller utmärker sig på annat sätt, så följer detta politikern livet ut.
Vi har många Toblerone-Mona i Danmark. Det kan också vara till synes ganska små saker som återkommer gång på gång. Den förre statsministern Poul Nyrup Rasmussen hade en gång på sig en ett par nummer för liten cykelhjälm. Det såg ganska fånigt ut. Bilderna från den cykelturen har visats 10 000-tals gånger!
Och det fortsätter. Utrikesminister Lene Espersen hade i sina unga politiska år en förkärlek för att uppträda i, vad ska vi säga, lite lättsam klädsel. Efter detta får hon livslångt bära epitetet "den talende kavalergang" (den talande urringningen).
HELGEN.
Danskarna älskar sina helger, men har inget eget namn för företeelsen utan säger "weekenden". Och redan på onsdagen börjar man önska varandra "god weekend".
SNÖN.
Danskarna är ännu mer väderintresserade än svenskarna. Ja, jag vill nästan tala om en besatthet. Och särskilt fascinerar snön. När det rapporteras att det är snö på gång så sprider sig paniken. Innan den första snöflingan skymtats kallas hemvärnet in för att röja vägarna, polisen varnar mot all onödig bilkörning, broarna stängs och DSB (danska SJ) ställer för säkerhets skull in en massa tågavgångar.
KLÄDERNA.
Danmark försöker få en plats i modevärlden genom den årligen återkommande Copenhagen Fashion Week och kronprinsessan Mary tillhör världens mest välklädda. Men det hjälper inte. Danskarna struntar fullständigt i sin klädsel.
Till fest ersätts kanske T-shirten med en skjorta. Men det inte är ovanligt att man ser begravningsgäster i träskor och jeans. Då jag pendlade mellan Köpenhamn och Malmö, ofta i kostym och slips, undvek de andra tågpassagerarna mig. Jag såg tydligen ut som någon som kom från en tråkig och halvfarlig statlig kontrollmyndighet.
HÖVLIGHET.
Om du är på besök i Danmark - hälsa aldrig på busschauffören eller snabbköpskassörskan. Då tror danskarna att du är full!
FALCK.
I Danmark hör man aldrig någon tala om brandkåren, räddningstjänsten eller ambulansen. I Danmark ringer man till Falck (112) när något hänt. Bolaget dominerar fullständigt marknaden.
NAMNPUBLICERING.
De danska medierna - och särskilt tidningarna - är väldigt snabba på att publicera namn på misstänkta brottslingar och brottsoffer. Det mesta anses ha allmänt intresse. Det dröjde bara någon dag efter självmordsbombningen i Stockholm innan de danska tidningarna publicerade namn och bilder på bombmannens fru och barn, till exempel.
SEX.
Som bekant är prostitution tillåtet i Danmark och tidningen Ekstrabladet har varje dag sida upp och sida ner med annonser i detta ärende. Ekstrabladet - tidningen som "tør hvor andre tier" (törs när andra tiger) - intar för övrigt en särställning i dansk press. I Ekstrabladet är allt tillåtet. Till exempel har man fortfarande en hel- eller halvnaken "siden 9-pige" varje dag. Under en kort period försökte man att sätta på modellerna lite kläder men det blev ett ramaskri från läsekretsen och idag är flickorna åter mycket, mycket avklädda.
Ekstrabladet har för övrigt på en ledarsida en så kallad "slyngelstue" (grabbrum) där sexistiska och alkoholrelaterade "skämt"fritt får grassera.
ALKOHOL.
Danskarna dricker mindre alkohol än tidigare. Men fortfarande mycket. Det dricks heller inte längre på arbetsplatserna i så stor utsträckning. Men då Carlsberg införde en ny alkoholpolitik i april i år blev det strejk. Företaget tog nämligen ifrån arbetarna rätten att få tre öl om dagen och istället blev det bara tillåtet att dricka en öl, i samband med lunchen. Idag är det fortfarande tillåtet att dricka öl under arbetstid vid sju procent av de danska företagen.
RASISM.
Trots allt vad som sägs i Sverige om den danska främlingsfientligheten så är det sällan man i den offentliga debatten hör nedsättande uttalanden om till exempel muslimer, judar eller svarta. Men det är tillåtet att fullständigt hämningslöst skoja med, driva med och retas med - svenskar! Vi är undantagna från alla rasismparagrafer. Och det måste man lära sig att leva med, med ett smil, om man ska trivas i Danmark. Det är inte så svårt.