Därför ser Island ljuset i tunneln

Politik2010-05-14 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det finns 26 000 islänningar i Sverige. 20 000 av dem har fyra ben. Säger Gustaf Skulason. Han är en av de tvåbenta och kom hit med familjen 1984.
Varför?
Jo, den tioårige sonen hade gråtande kommit hem från affären där han tänkt köpa en Playmobil. Pojken hade sprungit ärenden och ansträngt sig i månader för att spara ihop pengarna. Men när han kom till affären hade priset dubblats.
Det var ju 100 procents inflation i Island på den tiden.

Det var vad som fick bägaren att rinna över, berättar Skulason, egenföretagare, när han nyligen deltog i ett seminarium i Norska kyrkan, Stockholm, om "Islands framtid - på andra sidan den ekonomiska krisen." Deltog med inlägg gjorde även Anders Ljunggren, Sveriges ambassadör i Reykjavik, och Eyvindur Gunnarsson, docent vid Islands universitet och expert i Alltingets kommitté som utreder bankkrisen.

Med sitt uppdrag att företräda Sverige var Ljungberg något hämmad. Han talade om gamla band mellan våra två länder och solidaritet i krisen. Men i den känsliga frågan om Islands skyldighet att betala ersättning till Holland och Storbritannien för att regeringarna där kompenserat sina medborgare för pengar dessa placerat i isländska bankers filialer förklarade han - diplomatiskt - att visserligen måste Island uppfylla sina "internationella förpliktelser", men det behöver inte betyda att holländare och britter får vad de vill ha. Dock: För var dag som går utan att den här frågan är löst skadar det Islands folk.

Den uppgörelse som Islands regering förhandlat fram vägrade presidenten att skriva på, varför det blev en folkomröstning - med ett rungande nej.
Gustaf Skulason är kritisk mot sitt lands ledning, i dag som på i början av 80-talet. Det framgår av hans blogg, gustafskulason.blogspot.com. Skulason tycker att den s-ledda regeringen bara sysslar med att få Island med i EU. Han anser att Island inte har något ansvar för insättningar gjorda i utländska filialer till isländska banker. Det är i stället finansinspektionen i respektive land som bär ansvaret.

Av samma åsikt är Eyvindur Gunnarsson. Krisen, säger han, har avslöjat hur dålig kontrollen av bankaffärer över gränserna är i EU. Han säger att EU i flera år före kraschen visste om problemen men inget gjorde, eftersom finanscentra i London och Luxemburg tyckte det var bra som det var.

Gunnarsson är optimist om sitt eget land. Ensamt av alla krisländer har Island förmått utreda krisens orsaker ta fram fakta för att ställa både politiker och bankfolk till svars.
Det svider, när lönerna sjunker med 20 procent. Men förutsättningarna för återhämtning är bättre än i Sydeuropa. Före krisen var staten skuldfri. sen. Man har en egen valuta. Näringslivet har en solid bas: fisket, energin, turismen, it. Och arbetskraften är utbildad. Men det återstår ett stort problem: striden med Holland och Storbritannien.