De förlorar både skog och mark
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är inte för inte som bosättningar kring Jerusalem eller Mugabes landförvärv i Zimbabwe är olösliga och laddade tvistefrågor liksom många, många andra liknande frågor i världen från landförvärv till vatten. Krig uppstår. Stora som små. Man gräver ner sig i skyttegravar. Den enes ord står mot den andres.
Krig om jordförvärv
Den dag som människan stängslade mark för första gången, den dag uppstod krigen i världen. Krig om jordförvärv och äganderätt. När krig uppstår drabbas civilbefolkning. När markförvärv exproprieras i Sverige drabbas märk väl den enskilde. Det måste man komma ihåg.
Det är inte de personer som äger övrig 90 procent mark på Gotland som drabbas av arealminskning på sina gårdar, det är den enskilde markägaren, de som är ägare av de 200 hektar som länsstyrelsen vill avsätta som naturreservat.
För varje enskild markägare blir effekterna självklart olika, men de sätts i karantän av länsstyrelsen och får stå på sidan om och se på. Det hjälper inte att regeringsrätten upphäver ett huggförbud på en av lantbruksfastigheterna. Länsstyrelsen hittar nya orsaker att ge nytt huggförbud. Det går att göra många bistra jämförelser med företeelser i övriga världen. I södra Afrika la den vita befolkningen länge beslag på naturreservaten och fick svar därefter. Befolkningen idkade tjuvskytte, högg ner skog och plockade växter för försäljning. Idag har man dragit in befolkningen i arbetet kring reservaten för att ta vara på engagemang, förmåga och bygga in ansvarskänsla för naturen och turismen.
Det ena enskilda ärendet i de nu aktuella ärenden ser inte ut som det andra. Konfiskeras 40 tunnland skog på en gård i Hellvi, så sänks inkomsten betydligt i samma lantbruksföretag. Bonden skall nöja sig med den fastställda virkesersättningen oavsett markens värde.
Bara skogen värderas
Det heter att dagens regler för expropriationsersättning bestäms utifrån det pris fastigheten sannolikt skulle ha betingat vid en försäljning på den allmänna marknaden, vilket är en sanning med modifikation.
Att fastighetsägaren själv inte tagit initiativ till försäljning hör inte dit, eller vad han/hon skulle vara beredd att sälja sin gård, skog, mark för. Idag värderas skogen, men markens värde tas ringa hänsyn till. En anledning till att jordägaren i Fide ville göra tomtmark av sitt änge, men enligt uppgift nekades på oklara grunder. En bonde förlorar inte bara sitt skogsbestånd utan stora markområden ofrivilligt. Den låga värderingen påverkar frivilligheten vid försäljning, när värdestegringen på fastigheter ser annorlunda ut i landet, men också ett intrång i det egna företaget är svår att förlika sig med. Från och med den 1 augusti 2010 kommer man att få en högre ersättning för att som det heter stärka äganderätten. Påslaget blir 25 procent. Men det gynnar inte bönderna på norr eftersom de äldre ersättningsreglerna fortfarande gäller för dem.
Vad är skyddsvärdet?
LRF har begärt att få träffa Andreas Carlgren under politikerveckan, för att få besked om Gotland kan komma att ingå som ett sjätte försöksområde i KOMET, som man ansökt om.
Under tiden kan länsstyrelsen redovisa vilka naturreservat som redan finns på ön, hur stora de är och vilka skyddsvärda biotoper de innehåller, så att befolkningen får en rimlig uppfattning om vad de bidrar med och till vilken nytta och vad som frivilligt kan genomföras av markförvärv i framtiden.
Alla kan åse hur Cementa far fram över File Haidar, men få förstår länsstyrelsen nuvarande framfart på norr, där också nyplanteringar enligt uppgift ingår.
Vad är skyddsvärdet, den frågan ställer sig inte bara jordägarna?