De gynnar betodlare och diskriminerar öns fiskare

Politik2007-04-24 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Som svar på en enkel fråga från Bo Björkman (s) avslöjade kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c) hur det gått till när beslutet togs om att fiskarna inte skulle få nedsatt hamntaxa. Det var efter hörande med tekniska nämndens ordförande Kjell Skalberg (c) som hamnchefen sagt nej till fiskarnas begäran.
Tidigare har ju den borgerliga majoriteten i kommunfullmäktige beslutat betodlarna ska få en skattesubventionerad nedsatt hamntaxa. Om betodlarna som företagsgrupp kan få nedsatt hamntaxa så vill naturligtvis fiskarna ha det också. Men då säger den borgerliga majoriteten på Gotland nej. Då är de inte företagarvänliga och då gäller inga Raka rör.

Inte i kommunfullmäktige
Tvärtom låter man hamnchefen avfärda fiskarnas önskan. Det var skillnad mot betodlarna det. Då drogs frågan till kommunfullmäktige för politiskt avgörande. Men fiskarna får svar av en tjänsteman. Och frågan dras inte alls i det politiska systemet. Kommunfullmäktige har inte fått ta ställning till frågan.
Detta kan bara tolkas som att den borgerliga regimen på Gotland gynnar betodlarna men diskriminerar fiskarna. Är det på det sättet företagsklimatet ska bli bättre på Gotland?
Det var påtagligt vad irriterad kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius var över att tvingas avslöja hur fiskarnas önskemål trollats bort i ett tjänstemannayttrande. Sådant gör att bilden av de borgerliga som så företagarvänliga spricker.
När det fina bokslutet för 2006 behandlades hade jag hoppats att Eva Nypelius kunde vara så generös och rakryggade att hon kunde ge den föra majoriteten med Jan Lundgren (s) i spetsen ett erkännande för hur bra de skött ekonomin under 2006.

Ett mycket starkt bokslut
Under den socialdemokratiska regimen har ju faktiskt den kommunala ekonomin stramats upp och förstärks, så att det för 2006 kunde landa i det starkaste bokslut någonsin i kommunen.
Bara överskottet blev ju hela 70,7 miljoner kronor. Då har låneskulden betalats av med 55 miljoner kronor och man har gjort en särskild avsättning till pensionsskulden på 62 miljoner kronor. Och alla investeringar är betalda.
Det är alltså en strålande stark ekonomi, som den förra regimen lämnar efter sig. Egentligen är ju överskottet runt 130 miljoner kronor. Verkligen något att vara glad över.
Men si det var inte Eva Nypelius. Hon gnällde över att överskottet bara hade uppstått genom engångshändelser. Försäljningen av hus och icke genomförda åtgärder inom socialnämnden. Jag tycker det är ynkligt av Gotlands regeringschef att inte kunna vara generös och berömma sina politiska motståndare.
Till en del kan jag förstå hennes bitterhet. Den kommunala ekonomin är inte lika bra längre. Hon har bekymret med sjukvårdens underskott på 50 miljoner.
Ska hon sänka skatten nästa år måste hon gå in med motorsågen i de stora verksamheterna skolan, sjukvården och äldreomsorgen.
Det är tufft att vara regeringschef för en koalition med fyra borgerliga allianspartier, som spretar vilt och med en allt tuffare kommunal ekonomi. Därför kanske vi måste ha överseende med att öns regeringschef Eva Nypelius är lite bitter och butter ibland.