Gårdagens klimatmanifestation på Mynttorget i Gamla stan fick konsekvenser. Även för klimatet, gissar jag. Avspärrningarna påverkade trafiken på sju av huvudstadens busslinjer, där man fick lägga om körvägarna och dra in hållplatser. Detta pågick under fyra timmar.Man skulle kunna kalla det för oförutsedda konsekvenser. Men det vore fel. De var både förutsägbara och förutsedda.
Förutsägbara och förutsedda var också de negativa konsekvenserna av (och oklarheterna i) den usla gymnasielagen. Lagen som skulle ge uppåt tiotusen unga som saknar asylskäl möjlighet att stanna i landet i alla fall, för att fullgöra sina gymnasiestudier. Tunga remissinstanser som lagrådet dömde fullständigt ut lagförslaget. Centerledaren Annie Lööf beskrev det som undermåligt. Och sedan hjälpte hon och hennes parti regeringen att baxa det igenom riksdagen ändå.
Nu tampas man med de bisarra konsekvenserna av lagen. Senast i går försökte Migrationsverket förtydliga vad som krävs i studieväg av dem som omfattas av gymnasielagen, för att de ska få fortsätta studierna och stanna i landet.
Lärarnas yrkesetiska råd är missnöjt med det nya regelverket, som fortfarande anses luddigt. Vad menas egentligen med kravet att eleverna ska vara "aktivt deltagande" i utbildningen? Oklarheterna kommer att orsaka olika bedömningar på olika håll i landet, bedömer rådet..
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kritiserade också kraven, som de menar är för lågt ställda. Ska det inte krävas godkända betyg för att någon ska kunna sägas uppfylla kraven?
Man kan tycka att det skulle lägga en otillständig börda på de lärare som ska sätta betyg. Och att det kan påverka betygssättningen. Vem vill sätta betyget som orsakar att en av skolans elever blir av med sitt uppehållstillstånd?
Å andra sidan befinner sig väl lärarna i samma vidriga sits ändå, även om kraven ställs något lägre än M+KD+L önskar. När läraren rapporterar skolk eller uteblivna studieresultat så kan det leda till utvisning.
Att lärarna pådyvlas denna makt och detta ansvar är bara en av de sjuka konsekvenserna av gymnasielagen. Bara häromveckan rapporterade Migrationsverket att 400 person inom kort ska sparkas ut från verkets boenden. De flesta av dem befinner sig i landet på grund av gymnasielagen.
Sedan gymnasielagen antogs har rättsläget utvecklats så, efter en dom i kammarrätten i fjol, att personer som har uppehållstillstånd men inte omfattas av bosättningslagen inte ska få boende eller dagersättning från myndigheten.
Var ska de nu bo? Ingen som vet. Men kommunerna har faktiskt i de här fallen inte skyldighet att ordna ett boende. Om ingen annan frivilligt tar på sig uppgiften att lösa problemet så är boendet ett individuellt ansvar.
I förra veckan föreslog Moderaterna att man ska tillsätta en statlig haverikommission med anledning av gymnasielagen. Haverikommissioner brukar tillsättas efter olyckor och allvarliga potentiellt katastrofala tillbud. M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard sade till DN:
– Vi vill säkerställa att den här typen av lagstiftning aldrig kommer på plats igen.
Förslaget hade väl sin komiska poäng. Men det behövs ingen kommission. Vi vet precis vad som hände, varför och vem som gjorde det. Ingen utredning kan för framtiden förhindra dåraktiga politiker att fatta dåraktiga och dåliga beslut på uselt underlag. Vi väljare kan däremot låta bli att rösta på dem.