Jag har full förståelse för att Mats Linder på GA satte morgonkaffet i vrångstrupen när han läste min Liberala kommentar med rekommendationen att höja skatten.
Försäkrar att det inte var min avsikt att fördärva dagen för någon. Målet för min text var givetvis att försöka trigga igång en debatt om det är ett kollektivt ansvar att få ordning på kommunens affärer. Jag tar mig friheten att anse att så är fallet.
Eftersom kommunens grundläggande ekonomi inte är en fråga som enbart påverkar ett år i taget, utan ger återverkningar flera år framöver. Och som givetvis ofta även speglar beslut som tagits bakåt i tiden. Och kan vara ett resultat av släpande underskott som kanske även det andra politiska blocket bör känna ansvar för.
När det gäller den underskottspost som i så många år varit den tyngsta ryggsäcken - sjukvården - så vore det nog lämpligt att först ta sig an den frågan. En lösning vore kanske att helt lyfta ut den ur den regionala förvaltningen och söka samverkan med ett landsting på fastlandet som har en stabil ekonomi baserad på ett avsevärt större skatteunderlag.
När högskolan inte bär sig så flyttar man in under taket i Uppsala. Enligt min åsikt ett väl övervägt och bra beslut. Men som kanske svider i själen för dem som tycker att Gotland borde klara av att stå ensam på egna ben även där.
Att låta öns sjukvårdspolitiker åka över och sitta in och säga sin mening i Stockholms läns landsting vore kanske inte mer besvärligt än att öns nämndemän inom såväl förvaltnings- som hovrätt numera regelbundet arbetar i huvudstaden.
Ett nära praktiskt samarbetet med Huddinge sjukhus och Karolinska är etablerat sedan länge och tycks fungera utmärkt.
Så Mats Linder kan svinga lugnt - jag har inte och kommer inte att liera mig med vänsterpartiet, kommunister eller vad man för dagen kallar sig. En gång liberal - alltid liberal.
Men kommer alltid att hävda att det allra svåraste politiska frågorna löser man faktiskt i samförstånd. På samma sätt som erfarna politiker alltid gjort - när de inte står i talarstolen.