De svenska studenterna måste få bättre ekonomiska villkor
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Återbetalningsreglerna har skärpts, för att alla verkligen ska hinna betala tillbaka lånen under sin yrkesverksamma tid. Därmed kan många akademiker med ganska låga inkomster, till exempel lärare, socialarbetare och bibliotekarier, få en tung återbetalningsbörda. För att uppmuntra till studier bör återbetalningsreglerna justeras, bland annat så att möjligheten att kräva nedsättning av återbetalningsbeloppet till högst fem procent av inkomsten görs till en automatisk omräkning. Det skulle särskilt gynna relativt lågavlönade kvinnliga akademiker.
Översyn behövs
De hårda återbetalningskraven gör att många försöker undvika att använda lånedelen och bara tar ut bidraget. Istället arbetar de för att finansiera studierna. Men genom ett ganska lågt "fribelopp", alltså hur mycket en student ska få tjäna under året för att samtidigt få studiemedel, kan de stängas ute också från bidraget.
Därför behöver den ekonomiska situationen för studenterna ses över och förbättras. Regeringens förslag till höjning med ett par hundralappar är helt otillräckligt. Alliansen har lovat en översyn, men utan några konkreta förslag. Däremot har varje parti sina förslag till förbättringar.
Hälften bidrag
En första åtgärd borde vara att höja bidragsdelen till 50 procent. En enkel princip skulle vara att hälften av studiemedlen ges som bidrag, hälften får återbetalas efter studierna.
En annan viktig åtgärd är att ta bort fribeloppet. Som student kan det många gånger vara svårt att beräkna sin framtida inkomst. Den som tjänar mer än väntat kan få betala tillbaka mottagna studiemedel, vilket kan ställa till med stora ekonomiska svårigheter. Att arbeta vid sidan av studierna och framförallt under sommaren bör uppmuntras, men samtidigt bör studiemedlen ligga på en nivå så att extraarbete under terminerna inte blir en nödvändighet.
Möjligheten att få studiemedel mer än sex år, vilket är maxgränsen i dag, bör också förbättras. Allt fler utbildningar förlängs, så att marginalen till de sex åren blir mindre. I dag är det nästan omöjligt att få dispens. Det krävs "synnerliga skäl", vilket normalt är allvarlig sjukdom.
Komplicerade regler
I dag kan ensamstående studenter under 29 år få bostadsbidrag. Med tanke på att mer än 60 procent av studenterna är 25 år eller äldre (uppskattningsvis minst en tredjedel över 29 år) är reglerna för bostadsbidraget dåligt anpassade till verkligheten. Möjligheten för ensamstående att få bostadsbidrag bör tas bort. Studiemedlen måste istället höjas till en sådan nivå att hyran för en normal studentbostad ska rymmas utan särskilt bidrag.
Särskilt för äldre studenter är de komplicerade reglerna för att få sjukpenning vid längre sjukdom under studierna besvärande. En självklar möjlighet borde vara att kunna studera på deltid med halv sjukpenning och halvt studiemedel.
Tydliggöra frågorna
Att få behålla sin sjukpenningnivå från den yrkesverksamma tiden under hela studietiden, oavsett om studiemedel används eller ej, borde vara en självklarhet. Detsamma borde gälla för a-kasseersättningen och föräldrapenningen. Här finns många detaljproblem som bör ses över i den utredning som Alliansen utlovat vid regeringsskifte. Sitter Göran Persson kvar verkar studenterna inte kunna vänta sig några förbättringar att tala om.
Kanske kan studenterna lockas till vallokalen genom att skillnaderna i syn på studenternas ekonomi tydliggörs.