Demokrati - en integrationsfråga
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I en tidigare artikel (september) ifrågasatte jag företagens oinskränkta makt över företag, miljö och arbetstillfällen.
Idag fortsätter jag med den "personliga" demokratin. Visst, alla över 18 år har rösträtt och upp mot 90 procent brukar rösta i valen, undantaget kyrko-och EU-val.
Luis Barnes lördagsinlägg fick mig att komma ihåg vad jag hade tänkt skriva då. Hur engagerar vi de som är utanför? Jag sitter själv med i mitt fackförbunds valberedning och det är lika svårt varje år att fylla vakanta platser.
En vit medelålders man brukar gå att övertala, värre är det med tjejerna.
Könsrollerna sitter cementerade och det är nästan omöjligt att få tjejer intresserade av fackligt arbete. Naturligtvis finns det lysande undantag, men många är med något år men sedan får man barn och då prioriteras det högre. Förståeligt, men varför har inte männen samma prioritet?
Svårt få invandrare aktiva
Vad som är ännu svårare, är att få invandrare aktiva. Jag vet inte vad det beror på. Om det är språksvårigheter som Barnes tar upp, ovana med demokrati eller vad. Klart är i alla fall att det måste upp till debatt.
Kvinnor har oftast lägre löner och ensamstående mammor hamnar ofta i en underklass, beroende av samhällsstöd för att klara vardagen. Invandrare likadant. Ofta hamnar de utanför för få anställer en Mohammed eller Sibehl.
Hur ska vi få den nya underklassen kvinnor och invandrare mera aktiva?
Kom med förslag för vi valberedare vill hellre ha många nomineringar till poster än inga alls.
Även vi vita medelålders män blir ibland trötta på alla dessa andra vita medelålders män.