"Den okontrollerade människan bär på sitt eget fördärv och sin egen undergång. För så vitt vi inte i demokratins namn förmår utöva den nödvändiga kontrollen över den egoistiska människan och hennes idéer om ständig tillväxt och gränslöst flödande kapital." Demokratin har skapats för att tygla den mänskliga naturen, "barbaren i oss".
Detta är Hans Söderbergs människo- och samhällssyn som den kommer till uttryck i GT 13/6. Den är inte ovanlig och man kan tycka att den har fog för sig när man ser hur världen ser ut. Men är påståendet om den själviska människan en myt så kan den utnyttjas i farliga politiska syften. Både för att förhindra verklig samhällsförändring och för att motivera ett hårt kontrollsamhälle.
Samarbete helt avgörande
I någon mening kan människan förstås sägas vara egoistisk i betydelsen att hon vill överleva som individ. Under mänsklighetens historiska utveckling har dock förmågan till samarbete varit helt avgörande för överlevnaden. Egoistiska individer som satte egen vinning före gruppens intressen dömde sig själva till snar undergång. Om de inte visade tecken på skam och ånger, då de kunde tas till nåder.
Jägare och samlare utvecklar få statuspositioner i gruppen, de är starkt självständiga, utsätter ingen för tvång, motverkar prestigebeteenden och skryt. De delar den mat och det vatten som finns. Förbudet att slå barn är starkt. Kvinnan har en stark ställning.
När Solomon Asch studerade hopiindianerna fann han att man betraktade individuell konkurrens som moraliskt förkastlig. När de lekte och idrottade räknade de aldrig poäng och brydde sig inte om vem som vann. Lasse Berg fann en liknande kultur hos de rester av sanfolket som fortfarande lever i Kalahariöknen.
Skolning i barbari
Det här betyder att vi inte kan förklara de ökande klyftorna i samhället med människans egoistiska natur. De är istället resultatet av ett ekonomiskt system som gynnar ett fåtal. Dessa kräver en stark stat för att bevara sina privilegier. Resten - de 90 procenten - har förstås rätt till kakan de själva bakat, men de ska istället läras att drömma Hollywooddrömmar.
Mänsklig egoism måste då vara resultatet av en systematisk inskolning i konkurrens och "satsa på dig själv". En skolning i barbari. Känsliga och kreativa personer som i demokratiska former vill utveckla människans naturliga samarbetsförmåga riskerar att sållas bort. Detta konstaterande har avgörande betydelse för barnuppfostran, skola och samhälle.