Hur står det till med demokratin i vårt land? Bra, säger nog de flesta. Men demokratin är inte är självklar, den måste vinnas varje dag. Främlingsfientliga partier i Europa manar till eftertanke.
Männen har haft rösträtt under lång tid, även om pengar länge satte en gräns.
Det som Heidenstam reagerade mot med sina berömda diktrader: "Det är skam, det är fläck på Sveriges baner, att medborgarrätt heter pengar."
Missnöjet växte och ett Rösträttsförbund bildades. Parallellt kämpade kvinnorna för sin rösträtt. Socialdemokrater och liberaler drev på, högern stretade emot.
Två miljoner saknar rösträtt
Först 1921 infördes allmän och lika rösträtt till Andra kammaren för män och kvinnor från fyllda 21 år. Långt senare (1974) sänktes rösträttsåldern till 18 år. Men det dröjde till 1989 innan alla svenskar över 18 år fick rösträtt, det vill säga även de som bodde utomlands eller var omyndigförklarade.
Men fortfarande saknar två miljoner medborgare rösträtt. De som inte fyllt 18. De som är barn enligt Barnkonventionen.
En av de centrala artiklarna i konventionen handlar om barns rätt att komma till tals. Barnet skall tillförsäkras rätten att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem och åsikterna skall tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Detta har Sverige ställt sig bakom och har därmed ett ansvar, även om politikerna inte vill göra Barnkonventionen till svensk lag.
Rösträtt vid 16 år
Flera utredningar under 90-talet föreslog rösträtt från 16 år i kommunalval. Av detta blev intet. Dock gäller 16-årsgräns i kyrkovalet.
Ungdomsstyrelsen har pekat på Tyskland, där 16-årsgräns infördes i sex delstater 1996. 16/17-åringarna har där i stort sett samma partimönster som övriga valmanskåren, dock med övervikt för De Gröna. En ung person tar uppenbarligen mera ansvar för sin framtida miljö.
I Sverige driver Rädda Barnens ungdomsförbund och BRIS på. En BRIS-enkät visar att skolan, mobbning och den psykiska ohälsan är viktiga valfrågor för barn och unga. Men lyssnar politikerna på dessa röster?
En 14-årig flicka skriver: "Jag vet att vad jag än tycker, kommer politikerna inte ens tänka en tanke om vad jag har att säga." En uppgivenhet värd att reflektera över.
Nyligen krävde 14 människorättsorganisationer (bland dem BRIS, Rädda Barnen och Handikappförbundet) att Regeringen signerar det tillägg till Barnkonventionen som innebär att barn ges möjlighet att överklaga till FN:s barnrättskommitté i Genève om ett land kränker deras rättigheter.
Lyssna till ungas åsikter
Om landets rättssystem misslyckas att ge dem upprättelse. Ett 20-tal länder har signerat och många är på gång, men inte Sverige. Sverige har stolta traditioner att försvara från Barnkonventionens tillkomst, men nu tappar man mark.
Det är nog dags för en ny utredning för att se över barns och ungas demokratiska rättigheter. Att gör klart att barns och ungas åsikter är lika mycket värda som från dem som har rösträtt.
Först då man lyssnar till barn och unga blir demokratin hel.