LEDARE: Den eftertraktade geninformationen

Allt fler svenskar efterfrågar information om sina gener. Det är idag möjligt att i kontakt med sjukvården ta reda på vilken typ av sjukdomar som man ligger i riskzonen att drabbas av genetiskt. Men vad den här nya möjligheten till information om de egna generna gör med människan är det inte lika lätt att sia om.

För den vars familj har drabbats hårt av exempelvis bröstcancer kan det kännas tryggt att i ett tidigt stadium i livet få fastställt om det är en ärftlig form och i så fall överväga en operation i förebyggande syfte. Samtidigt är det många sjukdomar som man inte lika lätt kan kartlägga och profylaktiska operationer innebär dessutom inga garantier för att sjukdomen inte uppstår ändå, men på ett annat ställe i kroppen.

Förutom de tester som sjukvården kan göra där det finns skäl som talar för att individen är i behov av det, när flera föregående generationer drabbats av en och samma sjukdom så finns det en mängd företag som specialiserat sig på att ta fram information om personers dna. I utbyte mot ett par tusenkronor och ett salivprov kan man få reda på detaljerad information och procentsatser för hur sannolikheten att insjukna i cancer, Alzheimer, hjärtinfarkt med mera ser ut.

Tidigare, när det mest centrala i läkarvetenskapen gick att sammanställa i bokform och läkarlexikonet stod i var mans bokhylla, fanns det de som missbrukade tillgången på information och bläddrade i uppslagsverket lika mycket av förströelse som av mer angelägna skäl.
Men det fysiska lexikonet gick att ställa ifrån sig på ett annat sätt än vad de mängder med forskningsrön och fakta som idag går att vaska fram i den digitala världen. Tillsammans med tester som fastställer ökade risker att insjukna i en den ena som andra sjukdomen, är det frågan om vi inte tillfogar oss själva mer skada än nytta genom att utsätta oss för tvivelaktiga spådomar om framtidens hälsa.

För trots allt så är risker för att något ska hända inte detsamma som att det faktiskt gör det. Och de olika spridda resultaten av dna-proverna förblir hängande lösa i luften - utan att vägas mot varandra eller mot det som ligger utanför generna. Ett helhetsperspektiv som innefattar livsstil, miljö och den där, minst lika avgörande faktorn "tur", saknas i dagens gentester. Innan man ställer frågan: vad kan mina gener säga mig, bör man fundera på ifall det är en fråga man egentligen vill höra svaret på.

Ledare: Den eftertraktade geninformationen