När politiker och ekonomer bollar miljarder mellan sig är det svårt att få en uppfattning om hur mycket pengar det egentligen handlar om. Men en fotbollsplan fylld med tätt packade hundradollarsedlar som på höjden sträcker sig nästan upp till axlarna på frihetsgudinnan, det är lättare att föreställa sig. Så stor plats tar det skuldtak på 15 tusen miljarder (15 000 000 000 000!) dollar som den amerikanska statsskulden snart slår i.
Senast tisdagen 2 augusti måste den amerikanska kongressen ha fattat ett beslut om att höja skuldtaket. Om inte sedelbuntarna tillåts sträcka sig ännu lite högre upp på frihetsgudinnan, kanske till hakan, måste USA börja ställa in betalningar. Statens intäkter räcker inte på långa vägar att finansiera alla kostnader.
Därför är det så viktigt att inte bara höja skuldtaket, utan också om att pressa ner det federala budgetunderskottet. Skuldtaket handlar om att på kort sikt kunna betala löner och pensioner, det andra om att inte tvingas hamna i en ännu värre sits om några månader.
Det amerikanska läget är både likt och olikt situation i de europeiska krisländerna. Likt eftersom det i bägge fallen handlar om länder med ohållbara budgetunderskott och statsskulder. Olikt eftersom Grekland, Portugal och Irland är små stater, medan USA är motorn i världsekonomin. Överläggningarna i den amerikanska kongressen är därför på många sätt viktigare för Sveriges ekonomi än utvecklingen i södra Europa. Men det betyder inte att de svenska kommentarerna och analyserna är mer initierade. I SVT:s Rapport förklaras till exempel att Republikaner blockerar en överenskommelse, för att de inte accepterar Demokraternas förslag, men med det förenklade synsättet går det ju lika bra att hävda motsatsen.
Lika självklart hävdas det från svensk horisont att skatterna måste höjas, som om den genomsnittliga svenska USA-tyckaren skulle ha någon djupare insikt i det amerikanska skattesystemet eller ens kunskaper om hur högt det amerikanska skattetrycket är.
Det finns egentligen bara en sak som går att säga säkert: Det amerikanska budgetunderskottet måste hanteras. Det går inte att gång på gång höja skuldtaket för att låna mer pengar till en ekonomi som inte går ihop. Budgeten måste balanseras över tid, oavsett om det sker med sänkta kostnader, höjda skatter eller en kombination av dessa.
Den amerikanska statsskulden är på väg att passera 100 procent av BNP, sedelbuntarna på fotbollsplanen når snart frihetsgudinnan till hakan. Men det går bara att leva på lånade pengar så länge. Det kommer att krävas tuffa beslut och innebära umbäranden för vanligt folk, men utvecklingen måste helt enkelt vändas. Alla andra alternativ är värre - för USA, Europa och Sverige.