Vad kommer framtida generationer att säga om vår tid? Den frågan ställer David Korten i sin bok The Great Turning: From Empire to Earth Community.
Kommer de att tala med vrede och frustration om "Det stora sammanbrottet", då en orimlig konsumtion överskred jordens bärkraft och ledde till en accelererande våg av kollapsande ekologiska system, våldsam kamp om det som återstod av planetens resurser och en dramatisk befolkningsminskning?
Det lokala samhället
Eller kommer de att se tillbaka med glädje på "Den stora vändpunkten", då deras förfäder förverkligade den mänskliga naturens utvecklingsmöjligheter, vände kris till möjlighet och lärde sig att leva i en kreativ gemenskap med varandra och Jorden?
Ja, är det så att kriserna öppnar för den stora gemenskapen. Läs ordet glocal. Är det förvandlingens nyckelord med betydelsen att gå från globalisering till återuppståndelsen av det regionala och lokala samhället?
Sammanfattningen av David Kortens bok, som sänts över av vännen Lena Jarlöv i Göteborg, väcker tankar vid det middagsbord som var avsett för det lustfyllda samtalet som får en plötslig vändning, får allvar och avsikt. Vi rådbråkar våra hjärnor, lägger våra olika raster över tillvaron, söker mönster, förklaringar, lösningar, allt utifrån de förutsättningar som vår erfarenhet, kunskap och tro ger oss. Vi sitter där som typer för olika livshållningar. Jag tror, jag tycker, jag tänker, som jag vill, det demokratiska samtalet tillåter det och Gud ger somliga det inre stöd de anser sig behöva.
Som alla samtal faller det till slut sönder i många olika beståndsdelar, var och en förfäktar sin frihet, men sitter ändå fast i ideologi och tro. Och nostalgin faller över oss.
Materialismen härskaren
Människan är absorberad av "en bekväm, mjuk, resonabel, demokratisk ofrihet" hävdade Herbert Marcuse redan i början av 1960-talet, när en hel ung generation sökte nya vägar för det avancerade västerländska industrisamhället.
Vi satt fast i ekonomiska och tekniska strukturer och i ett föråldrat demokratisk system som gjort sig beroende av politik och medier. Tillväxtfilosofin hade utmönstrat alla andra filosofier. Materialismen var tidens obestridliga härskare. Vi visste det, och vi trodde oss veta vad som komma skulle. Och det kom.
Zugmunt Bauman, den polske filosofen framträder i nutid på Södra Teatern i Stockholm, avlyssnad av Maciej Zaremba, och hans tankar flyter samman med våra idéer om den maktlöshet vi idag känner inför den krisartade utvecklingen.
De politiska strukturerna som skapades för nationalstaten kan inte tillämpas globalt, hävdar Bauman och nätets demokratiska potential är illusorisk.
Omvändelse under galgen
De klassiska dystopierna som Orwell och Huxley en gång förde till torgs med grunden i människans rädsla för den starka nationella statens makt och som nyliberaler ännu tror sig behöva bekämpa, har ersatts av ett medieupplöst samhälles okontrollerade värld.
De politiska verktyg, sådana vi känner dem, är verkningslösa. Kontrollen har gått förlorad och ett "kaotiskt sönderfall" väntar om inget görs genast, som nyliberalen Johan Norberg hävdar i DN Debatt.
Det är väl sånt som kallas omvändelse under galgen för den som trott att marknaden var lösningen på alla problem.