Den vanliga vägen till det goda samhället
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det var en av Milton Friedmans käpphästar, varför Naomi Kleins behandling av honom i "Chockdoktrinen" är synnerligen märklig. Där beskylls den nobelprisbelönade ekonomen för att vara en militarist och Pinochetanhängare. Trots att Friedman (som avled för ett par år sedan) inte bara var en varm demokrat utan dessutom motståndare till både Irakkriget och värnplikten.
Hur som helst, nog verkar det finnas ett samband mellan internationell handel och fred. Utvecklingen i världen tyder på det. Mycket tyder också på att det finns ett samband mellan marknadsekonomi och demokrati.
I vilken riktning dessa samband verkar är förstås svårt att avgöra, men mycket tyder på marknadsekonomins tendens att gynna framväxten av en bildad och någorlunda oberoende medelklass bidrar till en demokratisk utveckling. Och inte tvärt om.
Ny forskning tyder på att näringsliv och handel också skapar frid inom länder. Det är Gretchen Spreitzer, en amerikansk professor, som kommit fram till de anmärkningsvärda resultaten. Hon menar att näringslivets kunskaper och värderingar sipprar ner i samhället och skapar en grogrund för ett starkt civilsamhälle, som i sin tur fostrar trygga medborgare.
Spreitzer vill med sin forskning knyta an till debatten om näringslivets sociala skyldigheter. Här har konfliktlinjen gått mellan dem som betonar ett sådant ansvar och de, oftast marknadsliberala, debattörer (bland vilka vi förresten finner Milton Friedman) som menar att rollerna i samhället är och måste förbli uppdelade. Och att företagens uppgift sålunda är att tjäna pengar - det är deras enda sociala skyldighet.
Spreitzers forskning gör den konfliktlinjen suddigare. Hon menar att näringslivet ofta bidrar till ett tryggare och lugnare samhällsklimat, vare sig det anstränger sig eller inte. Förutsättningen är givetvis att arbetsmiljön på företagen är god, och att arbetet organiseras på ett upplyst sätt. Poängen är att en sådan ordning inte har sitt ursprung i några sociala ambitioner från företagsledningens sida, utan i vinstintresset och behovet av att upprätthålla en fungerande samverkan mellan medarbetarna.
Ja, precis som att den genomsnittliga konsumenten, när han eller hon köper ett paket kaffe från Sydamerika, mest är ute efter den goda smaken, men på något sätt ändå bidrar till en fredligare, och kanske också mer demokratisk, värld.
Kan det vara så att vägen till det goda samhället inte går genom politisk och social aktivism, utan genom gammal hederlig småborgerlig vanlighet?