Boken "Glädjedödarna - en bok om förmynderi" av Mattias Svensson gavs nyligen ut på Timbro förlag. Det är en relevant bok som alla tjänar på att läsa. Det vill säga alla utom möjligen de oroade experter, domedagsprofeter och övriga förbudsivrare som Svensson förtjänstfullt gör upp med.
"Dansbaneeländet" är det första som avhandlas i boken. När det begav sig påstods det att dansbanorna, och dess kapitalistiska bakgrundsmän, förförde och förgjorde ungdomen tills de på grund av sitt beroende förlorade kontakten med omvärlden och blev odugliga för samhället i övrigt. Det är drygt 70 år sedan den debatten började.
I stort sett samma argument har genom historien även använts mot bland annat jazzen, serietidningar, TV, rejv, datorspel och så vidare.
Beteendet kan ses överallt omkring oss. Aktuella exempel är debatterna om till exempel klimatet och genusteori. I dessa riskerar även den som bara redovisar forskning att brännmärkas och förtalas om inte resultaten går i en viss riktning. Ständiga krav reses också på att staten ska reglera hur vi får leva och vad vi får och inte får göra. Själva är vi nämligen oförmögna att ta sådana beslut.
Det är på grund av dessa domedagsprofeter som livnär sig på att så tvivel och misstro bland folk som Green Peace nu blockerar ett lager i Norrbotten där genmodifierade (GMO) potatisar finns. Enligt Green Peace är nämligen alla former av GMO-produkter farliga på gränsen till att kunna innebära slutet för mänskligheten - känns det igen?
Hur Green Peace ställer sig till Norman Borlaug är oklart. Det var den amerikanske agronom och genetiker som utvecklade en ny sorts vete. Det var tätare, kortare, tålde sjukdomar bättre och kunde skördas oftare. Detta nya utsäde gjorde att till exempel Indien och Mexiko kunde öka sin produktion och undvika enorma svältkatastrofer.
Borlaug har belönats åtskilliga gånger, bland annat med Nobels fredspris. Allt tack vare GMO.
På Svenska Dagbladets debattsida skrev Ingemar Gens (16 maj) att fri lek för barn är överskattat. Han en poäng. Barn ska uppfostras. Att bara lämna barn på dagis utan fostran leder endast till Flugornas herre-liknande situationer.
Men att som Gens föreslår tvinga fram vissa beteenden i lek är förmynderi på Myrdalsnivå. Barn måste läras värdet av exempelvis ärlighet och respekt och att handlingar får konsekvenser. De ska dock inte fostras in i någon viss ideologi. Det är inte det allmännas roll och det får det heller aldrig bli.
Vi är och har rätt att vara fria att bestämma över våra egna liv och handlingar. Det gäller oavsett om våra handlingar gör oss lite fetare eller lite smalare, gladare eller ledsnare och det gäller även om hela världens förståsigpåare säger emot oss.