Det är ännu långt kvar till jämställdhet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så dagen behövs. Men den är också i vårt samhälle lite tveksam. Av somliga kan den uppfattas som att man kan lämna jämställdhetsfrågorna åt sidan alla andra årets 364 dagar. Så får det givetvis inte tolkas. Inte heller att det är en i raden av många specialdagar, där det kan ligga helt andra motiv än ökad demokrati som bevekelsegrund
Få kvinnor i maktpositioner tas ofta som utgångspunkt för bristande jämställdhet. Det må så vara, men jag tycker att det finns andra faktorer som är mer påfallande. Lönesättningen är ett sånt område. Där har vi långt kvar till jämställdhet. Prioritering av samhällets resurser är en annan. Ja, det finns många exempel på bristerna.
När man talar om maktpositioner framförs ofta krav om kvotering. Med mitt sätt att se är det en tveksam väg, utom möjligen där man bedömer kvalifikationerna helt lika och att då ge uppdraget till den som kommer från ett i sammanhanget underrepresenterat kön. Här tänker jag åt "båda hållen".
Gotland har väl försörjt med kvinnliga makthavare. Landshövding Marianne Samuelsson och kommunstyrelseordförande Eva Nypelius faller direkt i tanken. På kommunalrådssidan är det jämvikt med ett och halvt vardera av de tre kommunalråden, där en rådspost som bekant delats i två halvor. I förra maktblocket var två av fem kvinnor.
Där är det dock väljarna som ytterst avgör vem som skall sättas på de ledande politiska befattningarna i kommunen. Valde man centern så visste man ganska säkert att det skulle bli Eva Nypelius. Moderaterna hade två kvinnor i topp på sin kommunlista, Lena Celion och Inger Harlevi. Däremot var det lite mer tveksamt med socialdemokraterna, när Jan Lundgren aviserat sin avgång. Där förekommer ännu skilda valkretslistor och på två av dessa tre toppade män, Eric Martell i söder och Åke Svensson i norr. Däremot toppades Visbylistan av Hanna Nyman före Björn Jansson. Ändå är det Björn Jansson som ikläder sig rollen som kommunalråd i opposition och därmed i praktiken skall ses som Jan Lundgrens efterträdare.
I jämställdhetsfrågan finns plats för självrannsakan. Alla vi tre chefredaktörer i tidningarna är män medan Radio Gotland har en kvinna som chef. Redaktionscheferna på tidningarna är män medan däremot nyhetschefstjänsterna är lika fördelade med en man och en kvinna. Gotlands Tidningars redaktion domineras annars av kvinnor sett till antal tjänster. Om det sedan är ett utslag av bristande jämställdhet eller att fördelningen blivit så här mera av en slump överlåter jag åt var och en att avgöra.
Ja, det finns många vinklar utifrån vilka vi kan diskutera jämställdhetsperspektivet. Och det skall vi göra. Men inte koncentrerat till bara en dag av årets 365, utan låta frågan vara ständigt aktuell alla årets dagar.