Det är dags att sälja Vattenfall
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Häromdagen avslöjades det att Vattenfalls ledning övervägde att sälja sitt elnät i Sverige. Det dröjde inte länge förrän uppgifter om att "regeringen säger nej till försäljning" varvades med näringsminister Maud Olofssons egna uttalanden om att Vattenfalls styrelse fattat beslutet. Oklarheten kring vem som egentligen bestämde att någon affär inte var aktuell - och vilken roll politiska påtryckningar hade i den snabba dementin - illustrerar tydligt det dilemma statliga företag innebär.
För å ena sidan ska de skötas affärsmässigt för att generera så trygg och god avkastning som möjligt åt sina ägare - svenska folket. Å andra sidan är de ständigt utsatta för politiska påtryckningar och opinionsstormar som riskerar att äventyra detta.
Men Olofsson har, trots allt, tidigare varit tydlig med att svenska staten bara styr Vattenfall genom ägardirektiv och via en styrelse som man har förtroende för. Det är åtminstone en god ambition. Oppositionen däremot vill enligt ett gemensamt utspel trycka på för mer förnyelsebar energi. "Det är dags att på allvar ta tag i styrningen", säger Miljöpartiets Per Bolund.
Synpunkter av det slaget är nu inget nytt. Investeringar i tysk och polsk kolkraft, planer på mera brittisk kärnkraft, små satsningar på förnyelsebara energikällor... listan kan göras lång över kritiken mot Vattenfall. Som i sin tur försvarar sig med att kolkraften finns där, vare sig vi vill eller inte. Men att den, genom Vattenfalls försorg, åtminstone kan göras mindre klimatfarlig än den annars skulle vara. Och det är mycket möjligt att företagets ledning har rätt. Och att de uppköp och investeringar man gjort i kol- och kärnkraft är helt logiska för ett modernt, europeiskt elbolag. Däremot ställer det till stora problem när man samtidigt förväntas leva upp till de politiska krav som ställs av svenska väljare och partier.
Avregleringen av elmarknaden innebar att vanliga hushåll fick möjlighet att välja vem som skulle producera deras el. Idag kan man också välja hur den ska produceras - grön el, kärnkraftsel, vindel - alternativen är många. Men oavsett vad vi väljer tvingas vi via det statliga ägandet i Vattenfall att investera i kolkraft. Veckans turbulens kring koncernen visar på det orimliga i att svenska folket tvingas att vara delägare i ett företag som förtroendet av allt att döma är lågt, och sjunkande, för.
Nu tycks de ekonomiska kurvorna börja peka uppåt igen. Vi står inför början på slutet, eller åtminstone slutet på början av finanskrisen. I det läget är det hög tid att Mats Odell återupptar arbetet med att sälja statliga företag som drivs bättre av någon annan. Vattenfall bör definitivt finnas med på den listan.