Det är kyrkoval i år. Ett val som inte så många av Svenska kyrkans medlemmar brukar bry sig om. De betalar sin medlemsavgift, de vill att kyrkan skall finnas där, och de besöker den nån gång ibland. På nåt sätt lever ännu föreställningen kvar sen statskyrkans tid, att det där sköts uppifrån. Vi behöver inte bry oss.
Lyckligtvis finns det en del av kyrkans medlemmar som bryr sig. De skriver just nu på en valplattform för att tala om hur de vill utveckla Svenska kyrkans verksamhet. Jag vill ta upp ett par saker.
Kyrkan, som så många andra institutioner i vårt samhälle kämpar med den stora folkomflyttningen. Fler flyttar till städer, glesbygden blir glesare. Men kyrkobyggnaderna finns kvar på landsbygden. Folk vill att de skall finnas kvar och att där skall finnas verksamhet.
Från den nomineringsgrupp som kallar sig Kyrklig samverkan i Visby stift har vi motionerat till kyrkomötet om fritt val av församling. Som det är nu kan man bara tillhöra församling där man är folkbokförd.
Vi tror att en hel del stockholmare till exempel, med fritidsboende på Gotland, skulle kunna tänka sig att vara med i den lilla landsförsamlingen, för att stödja den. Många gör frivilligt arbete där.
Hittills har de stora partierna, Socialdemokrater och Centern, motsatt sig det. De tror att många skulle skriva sig i stadsförsamling för att få lägre medlemsavgift.
Medlemsavgifter varierar tyvärr rätt mycket, det är dyrare i en liten församling. Regeringen vill nu utjämna begravningsavgiften, den som alla svenskar måste betala.
Men ärkebiskop Anders Wejryd påpekar i Dagens samhälle att det bara föreslås gälla där Svenska kyrkan har hand om begravningsverksamheten. Stockholm och Tranås undantas, eftersom den där sen länge sköts av kommunen. Kungliga huvudkommunen, med landets största skattekraft, skulle alltså inte bidra till utjämningen.
Det här förslaget riskerar att öka skillnaderna i stället för att jämna ut kostnaderna för något som angår oss alla.