Lördagen den 15 december skrev Ulla i Gotlands Folkblad att det är kraftigt provocerande att läxhjälp sker med hjälp av skattesubventioner som inte alla familjer får ta del av.
Självaste poängen med införandet av subventionerad läxhjälp handlar om att man vill likställa läxhjälp med barnpassning. Det första är Ulla och Socialdemokraterna mot medan det andra är de för. Här förstår jag inte hur de kan vara för det enda och mot det andra när det handlar om precis samma sak. Den logiken fungerar inte. Det handlar om att få hjälp av staten genom att minska kostnaderna för passning av sina barn. Antingen hjälp med läxorna, matlagning eller umgänge tillsammans med barnen.
Det som Socialdemokraterna istället föreslår är en läxhjälp från skolan som kommer att finansieras med 70 öre per elev. Hur många lärare är villiga att ge läxhjälp för den här summan? Inte så många kan jag enkelt konstatera. Ulla skriver också om att denna tjänst kommer skapa jobb. Men måste alla jobb komma i statlig eller kommunal regi? Vad är problemet när företag eller enskilda går in och erbjuder hjälp med läxorna och får statliga subventioner? En konsekvens av att slopa Rut-avdraget skulle innebära att skatteintäkterna minskade.
Ulla Pettersson förklarar också att Björklund har varit ansvarig för skolan från 2006. Sedan dess har utredningar, remisser, propositionsskrivningar och implementering pågått, för att få fram en ny läroplan som trädde i kraft 2011. Alltså går det inte att säga någonting om att det är Björklund som stått för konsekvenserna eftersom att de elever som började i skolan innan 2011 gick i den gamla läroplanen. De första eleverna som man kan se resultat på kommer att gå ut om fem-sex år.
Därför bör alliansens reformer fortsätta med ökade satsningar. Enligt socialister är Rut någonting för överklassen men vilka är det då som använder sig av detta avdrag? Det är främst barnfamiljer och äldre som använder sig av Rut-avdraget. Varför ska vi då begränsa detta avdrag när det blivit till en succé? De flesta av dessa köpare har ingen lyxyacht, utan lever som helt vanliga familjer.
Det är enkelt att klaga och hävda att man vill satsa på skolan när man sitter i opposition. Varje år före 2006 sa Socialdemokraterna att det skulle satsas mer pengar på skolan, men när kom pengarna till eleverna? Efter att folket valt en alliansregering 2006 har vi ökat resurserna till utbildningen med 6.8 miljarder. Det är pengar som både gör skillnad hos lärarna och hos eleverna. Det som alliansen gör nu är att man ger varje elev i lågstadiet en timmes extra matematik per vecka. Det satsas mycket på kompetenslyft för lärare som bottnar sig inom den senaste forskningen.
Nya rapporter kom för en månad sedan från SCB som tyder på ökade skillnader mellan pojkar och flickors betyg. Flickornas meritvärde ökar medan pojkarnas står kvar på samma nivå. Färre pojkar blir antagna till gymnasiet medan flickornas möjligheter att komma in oförändrade. Det här är en genusfråga som sällan kommer till tals.