Det är inte en fråga om pengar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I dagarna utkommer Stefan Fölster, Anders Morin och Monica Renstig med boken "Den orättvisa skolan" som handlar om de stora skillnader som finns mellan skolor i olika kommuner. Tvärtemot vad som oftast hävdas, att det är resurserna som möjliggör en bra skola, pekar istället ekonomerna på att det är HUR resurserna används som avgör kvalitén på utbildningen. Kommuner med lika resurser lyckas nämligen väldigt olika med sitt uppdrag. I en debattartikel i Svenska Dagbladet går de tre ekonomerna så långt som att föreslå att "resursbristen blir till ett alibi i problemkommunerna och förlamar skolutvecklingen".
De kommuner som låter mer än två tredjedelar av lärarnas tid, en av de viktigaste framgångsfaktorerna för elevernas resultat, förspillas på annat än ren undervisning gör i längden sig själva en stor otjänst. På samma sätt som patienter som får mindre läkartid riskerar att inte hinna berätta om sina besvär och få adekvat behandling, påverkas elevernas studieresultat negativt av minskad tid med lärarna.
Det är förståeligt att man gärna ser relationer mellan ekonomiska förutsättningar och skolresultat, det är en tanke som känns bekant för många - också i andra situationer. "Bara jag hade mer i plånboken så skulle jag kunna resa bort oftare, bli mer utvilad, och därmed bli en mindre stressad och bättre förälder eller arbetskamrat" kan det låta. Men så fungerar det ju inte i praktiken, det vet vi alla.
Ofta blundar vi för de enkla lösningarna, för vi tror att komplicerade problem kräver mångfacetterade förklaringar. Därför skyller vi reflexmässigt gärna på sådant som har med ekonomi att göra, eftersom de flesta tycker det är knivigt att förstå hur samhällsekonomin fungerar.
Problemet med aha-upplevelser som ovanstående om lärartiden är att det inte är så enkelt att vända kosan och säga: skippa den onödiga byråkratin, avlasta lärare från arbetsuppgifter som inte direkt har med undervisningen att göra och inför nya avtal som förpliktigar lärarna att tillbringa mer tid i skolan med eleverna.
En stor del av tiden kommer nämligen alltid gå till att planera undervisning och rätta prov och uppsatser. Men utöver det har det också skapats en mängd administrativa sysslor och andra engagemang som lärare förutsätts ägna sig åt och i viss mån numera också identifierar sig med.
Vad det innebär att vara lärare skiljer sig åt en del mellan kommun och kommun. Och med stor sannolikhet är det snarare dessa skillnader som orsakar kvalitetsskillnader i skolan än ekonomin. Det kan vara bra för kommunerna såväl som skolorna och lärarna själva att känna till, så att man inte låter sig förlamas av ett ogiltigt alibi. Att göra det kan te sig lockande, särskilt i ekonomiskt svåra tider, men det innebär att man smiter från sitt ansvar.