Det behövs en sanering i högskolan och nytänkande
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det pågår en ständig diskussion kring vetenskapsinnehåll kontra yrkesutbildning vid högskolor och i detta sprängs regionalpolitiska önskemål in.
En ny högskola var den än placerats förväntas gynna länets arbetsmarknad och utveckling.
Många högskolor är unga och lider av växtvärk. Det tar tid för högskoleorganisationen att sätta sig och det i sin tur kräver ständiga omstruktureringar.
Nya högskolor drar från start till sig personal med lägre utbildning. Högre kompetens dyker upp när de akademiska C och D nivåerna är på plats och den nya högskolan har råd med professurer.
Inte alltid de bästa lärarna
När populära utbildningar tillkommer och med den en stor och jämn studenttillströmning finns inte alltid kompetens vare sig på administrativ nivå eller lärarnivå för att tillmötesgå studenterna.
Det här har personalen svårt att ta till sig eftersom anställningstrygghet för varje människa går före företagets överlevnadspotential.
Det kan finnas institutioner på högskolor som har hög akademisk kompetens i ett ämne.
Men den akademiskt utbildade personalen är inte alltid de bästa lärarna på grundutbildningen, eftersom akademiska lärare ofta sitter på specialkompetens och inte alltid vill befatta sig med akademiska grundkurser.
Det är som lektorer på gymnasiet plötsligt skulle tvingas att åka till Slite eller Roma och undervisa i "åttan" ett par timmar i veckan.
"Högskolevärlden är en knepig arbetsplats", säger Gustav Malmborg i torsdagens GT och han har helt rätt. Vetenskap och entreprenörskap måste smälta samman om en högskola skall kunna locka till sig studenter.
Ledning från företagsvärlden
Ledningspersoner bör inte längre utses utifrån akademisk kompetens i första hand eller kontakter i vetenskapsvärlden. Rektorer och administrativa chefer behöver stå med ett nödvändigt ben i företagsvärlden.
Ekonomi, utbildningsinnehåll, kvalité, omvärldsförändringar och studieanpassning till arbetsmarknad allt går hand i hand
Högskolan lever på studenter. Studenter inbringar "en studentpeng". Ju mer teknik utbildningen innehåller desto högre studentpeng får högskolan. Till detta kommer speciella forskningsanslag.
Administrationen är till för att serva studenter och utbildning. När för stor procent av studentpengen går till överbyggnaden - ekonomiavdelning, informationsavdelning etc så försämras undervisningen. Lärartimmar skärs ner. Kvalitén på utbildningen sjunker.
Jämför man högskolor så visar det på att det ekonomiska förhållandet mellan undervisning och administrationen ser olika ut över Sverige.
På vissa håll kostar administrationen oerhörda pengar eller lokalkostnaderna är ofantliga.
Sanering och nytänkande
Det behövs en sanering i högskolevärlden och stora portioner av nytänk.
På en högskola som Södertörn i Stockholm, som tillkom av regionalpolitiska skäl skulle inte ämnen som idéhistoria, religion, etnologi eller samtidshistoria överleva om de inte i studieprogram har kopplats ihop med ämnet journalistik.
Studenter vill läsa journalistik. För att kunna göra det måste de läsa 60 poäng i något av de grundämnen, som annars skulle försvinna. Så överlever ett studieföretag när det är ont om kunder i vissa fackämnen.
Det finns stora behov att spränga vallarna mellan nuvarande ämnesområden för att skapa "heta" studieprogram, som är anpassade till unga människor i nutid.
Det kräver i sin tur oräddhet från all form av akademisk personal. Profilering är viktig, men också att skärskåda sitt eget behov att ständigt värna om det bestående i stället för att kasta loss båten.
Det är ingen tvekan om att det är lättare att vända Gotlandsfärjan än det är att vända på den akademiska skutan.