Det blåser högervindar i USA
Förra presidentkandidaten Sarah Palen stöttar högervågen i kongressvalet i USA.
Foto: Jon Hancock
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Blockerat viktiga reformer
De täta valen till kongressen skapar en nervositet i amerikansk politik som gör det svårt för en president bygga upp ett stabilt parlamentariskt underlag. Med primärvalen pågår valrörelsen i stort sett hela tiden. En nyvald kongressman har knappt hunnit installera sig i Washington förrän han eller hon måste sätta upp ett vått finger i luften för att se om valvinden till äventyrs redan vänt.
Under de senaste åren har systemet helt gått i baklås. Republikanerna har vägrat allt samarbete med presidenten i kongressen, blockerat viktiga utnämningar och motarbetat försöken att styra landet ut ur den ekonomiska krisen. Samtidigt har Obama inte alltid kunnat lita på sina egna. Demokrater med smala marginaler har sneglat på nästa val och distanserat sig från presidentens politik på områden där den varit impopulär bland mer välbärgade väljare. Det bidrog till att sjukvårdsreformen försinkades nästan ett år, något som förstärkte intrycket att Obama försummade andra viktiga frågor, till exempel sysselsättningen.
Samtidigt som väljarna är kritiska till republikanernas obstruktionspolitik i kongressen och till 90 procent lägger skulden för den ekonomiska krisen på förre presidenten Bush och Wall Street, ser de ut att vara beredda att ge republikanerna majoritet i kongressens nedre kammare, representanthuset, i valet den 2 november. I senaten, som bara förnyas med en tredjedel vartannat år, verkar det som om demokraterna behåller en knapp majoritet.
Vulgär högerpopulistisk våg
Det ser motsägelsefullt ut att väljarna skulle önska mer av den politik som skapade USA:s problem, och premiera ett parti som inte tagit något som helst ansvar för krisen.
Än mer obegripligt är att grupper som förlorat mest på krisen och som tidigare röstat på demokraterna nu tycks svänga mot republikanerna. Hela den väljarkoalition av mindre välbeställda grupper, kvinnor, ungdomar och så kallade oberoende väljare som förde Obama till Vita huset tycks vara på drift mot republikanerna. Hur de har dragits med i den vulgära högerpopulistiska våg som sveper över USA just nu är något som Obama får ta sig en ordentlig funderare på. Det finns de som menar att Obama borde ha skjutit upp reformerna och koncentrerat sig på den ekonomiska krisen. Men då hade det troligen inte blivit någon sjukvårdsreform alls. Nu kommer han troligen att slå av på reformtakten och gira in mot mitten för att säkra ett återval 2012.
Måste lämna krigen
Politiskt behöver det inte vara någon nackdel för Obama att republikanerna nu tvingas ta ansvar för sina populistiska krav i kongressen. Clinton var i ett liknande läge 1994, men kom tillbaka och vann presidentvalet 1996. Men Obama får lov att ha litet tur med ekonomin också.
Utrikespolitiken har inte spelat någon roll i årets valrörelse, men den kan bli viktigare i presidentvalet om två år. Obama har hållit löftet att börja dra tillbaka de amerikanska trupperna från Irak, men har samtidigt gjort Bushs krig i Afghanistan till sitt eget. Ska han inte fastna där, måste han inleda reträtten nästa år, utan att framstå som en förlorare. Den ekvationen kan bli svår att lösa.