Det blir samma gamla visa i Irland

Vi måste få flera kandidater att välja mellan och de som ställer upp ska vara beredda att redovisa något slags politisk plattform. Partiledningar som saknar förankring bland sina egna sympatisörer vinner inte heller några val. Det visar epoken Persson & Sahlin.

Vi måste få flera kandidater att välja mellan och de som ställer upp ska vara beredda att redovisa något slags politisk plattform. Partiledningar som saknar förankring bland sina egna sympatisörer vinner inte heller några val. Det visar epoken Persson & Sahlin.

Foto: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX

Politik2010-12-03 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men hur var det nu? Klarade inte de irländska bankerna EU:s "stresstest"? Med glans enligt experterna. För bara fem månader sedan. Och nu ligger de i spillror och skattebetalarna har genom staten fått ta över deras skuldberg. Hur gick det till? På det vanliga sättet kanske?

Måttlöst giriga banker
En mycket låg vinstbeskattning (12,5 procent) gjorde att den irländska ekonomin växte mellan 1995 och 2005. De multinationella bolagen nappade på betet. Etableringar gav arbetstillfällen och behov av bostäder.
Nu såg de irländska bankerna sin chans och lånade hejdlöst ut pengar till byggherrar och bostadsköpare. Känns igen? Dessa måttlöst giriga banker började låna enorma belopp i banker i England, Frankrike, Tyskland. Det "irländska undret" kallades det av ekonomerna. Bubblan bara växte liksom aktieägarnas vinster.
Men de skuldsatta familjerna orkade inte längre med amorteringarna på alla lån de lurats in i. De irländska bankernas inkomster sinade liksom då också de europeiskas. Kris även för spekulanterna.

Grymma åtstramningar
Param! Staten kommer ridande på sin vita springare, tar över den ena banken och skänker kapital till den andra samt garanterar bankkundernas insättningar. Aktieägarna kan dra en lättnadens suck. De irländska bankernas skulder har blivit den irländska statens skulder. Och irländarna kan vänta sig grymma åtstramningar.
Och staten måste nu låna pengar på den internationella finansmarknaden där man inser att det finns pengar att tjäna och kräver höga räntor. (Som för Grekland, Portugal, Spanien, Belgien)EU:s räddningsfond kommer här in så att den irländska staten ska kunna betala sina skulder till de europeiska storbankerna. En strid ström av pengar från EU:s skattebetalare till dess privatbanker.
Hur länge ska detta tjyv- och rackarspel få fortsätta? Vad säger de tilltänkta socialdemokratiska partiledarna?