En ”toppmilitär”, generalen Berndt Grundevik, kräver ökad (militär) närvaro på ön. Men han anger inga motiv, inga varför, bara ”öns strategiska betydelse för Östersjöområdet”.
Vilken strategisk betydelse då? Ett område som är helt inringat av militäralliansen Nato, den allians som visade nutidshistoriens i särklass mest odiplomatiska utmaning, genom att några dagar efter baltstaternas frigörelse från en generationslång ockupation, dra dem till sig som medlemmar!
Och nu vapenuppladdar Baltikum för marsch österut om man en dag anser det nödvändigt.
Gasledningen
Gotlands ”strategiska betydelse” prövades ju år 2011, då den rysk/tyska gasledningen skulle dras och, på grund av just Gotlands läge, genom Sveriges ekonomiska zon.
Denna gasledning drivs ju av ett kommersiellt bolag, men där finns också starka ryska politiska intressen. Man kunde ju ha sagt till oss i Sverige att nu kommer vi att dra en gasledning här, och det är bäst att ni håller käft och inte bråkar.
Men så blev det inte, och nu ska jag även till generalen Grundevik tala om vad jag skrivit ett par gånger förut: I stället för att hota åkte självaste Putin nästan anonymt över och frågade de svenska statshövdingarna vad Sverige skulle ha för att hjälpa till.
De kom överens och det kom att betyda massor av jobb och inkomster, främst för norra Gotland.
Patrullering à la Malta?
Mellan raderna i Berndt Grundeviks uttalande kan man läsa att han sett det idiotiska beslutet om de inlåsta stridsvagnarna i Tofta, och han tycker att ”marinen borde ha minst ett fartyg i rörelse runt Gotland.”
Det senare har jag sett exempel på. Örepubliken Malta i Medelhavet har inget eget försvar, det köper de av Italien. Vilket gör att italienska marinfartyg avpatrullerar farvattnen runt om. Och visst får de avvisa inkräktare, men aldrig militära såna, utan det är knarksmugglare som italienarna får fösa iväg.
Och nu general Grundevik, ska vi kanske göra som Malta, köpa vårt försvar utifrån? Låta Ryssland och Nato räkna och lämna anbud?
Nackdelen är ju den då förstås att ett antal vapensmedjor får det besvärligt. Det enda positiva i ditt krav på ökad militär närvaro på ön är ju att det ger ett antal statligt avlönade jobb till vår kära ö.
Ledningsstab
Du vill stationera en ledningsstab i Visby. Det hade vi under min militära karriär (värnplikten). Högste bas då var en general och friherre Åkerhielm. Han hade tjänstebil med kommandoflaggor på framskärmarna. Vi rekryter var hälsningspliktiga på bilen när flaggorna var avtäckta, för det var ett tecken på att gubben satt i bilen.
Jag minns hur en logementskompis missade bilhälsning en gång, det blev fyra dar i buren! Och så dessa furirer som varje morgon kollade soldaternas bäddning av sina sängar. Hur välsträckta filtarna än var, så var det alltid sådär 40 procent som underkändes.
Det är väl inte sån ”militär närvaro” som toppmilitären Grundevik vill återinföra?