En regering påverkar man bäst den politiska vägen, hävdar Bertil Virgin i GF den 12 februari, och för det måste det finnas en moderat dörröppnare.
Lustigt, med tanke på att vi har en alliansregering. Det borde finnas fyra dörrar att öppna för att påverka Gotlandstrafiken, eller hur Bertil Virgin? Demokrati är den representation medborgare valt och dörrarna till makten borde vara vidöppna, inte stängda.
Staten och civilsamhället
Just nu ifrågasätts uppdelningen mellan stat och civilsamhälle i den praktiska politiken.
Allt fler vardagspolitiska frågor ifrågasätts utanför de representativa organen och det uppstår nya funktionella och också territoriella enheter med anspråk på att vara demokratiska och politiskt betydelsefulla. Utvecklingsbolagen är sådana exempel.
Om Region Gotland inte arbetar som den borde med ”skärpa” som Bertil Virgin själv uttrycker det, uppstår ”en lokal folkstyrelse på ivrig jakt efter bitvis okonventionella arbetsformer med mer legitimitet och frihet”.
Det är en av slutsatserna, när det inte sker några förändringar i partipolitik eller en fullmäktigesituation, som man kan ta del av i skriften ”Lokala demokratiexperiment – exempel och analyser”(SOU 1998:155) av Stig Montin, statsvetare och numera professor vid förvaltningshögskolan i Göteborg.
Skriften gavs ut av den statliga demokratiutredningen som tillsattes 1997 och leddes av före detta statsrådet Bengt Göransson (S).
Görs inget, görs något någon annanstans, skulle man också kunna uttrycka det och detta behov av att göra något har uppstått framförallt i glesbygdslänen som Gotland och Västerbotten samt på många platser ute i världen. De aktiva har fått benämningen brobyggare eller upprorsmakare.
Demokratiuppfattning
De frågor Bertil Virgin borde ställa sig är: Vilken demokratiuppfattning ger verksamheter som Gotlandsupproret och Landsbygdsupproret uttryck för?
Hur hanterar deltagarna makt, ansvar och representativitet? Och, inte minst, hur relaterar man dem till den partibaserade representativa demokratin?
En ännu viktigare fråga är om de etablerade demokratiska institutionerna kan förändras och anpassa sig till nya tider och lämna de 1800-talsfrågor de växte fram i som rösträtt, industrialism, och fattigdom och som de vid det här laget har växt ur.
Kan dagens nuvarande partier arbeta fram ett helt nytt politiskt system anpassat för nutid, ställa in siktet på framtidens frågor, frågor som befolkningsomflyttning, klimatförändring, identitetspolitik, utarmning av naturresurser etcetera?
Utmaning och skärpning
Den partibaserade representativa demokratin, alltså regionstyrelsen, har genom Landsbygdsupproret och Gotlandsupproret utmanats men också kompletterats och fått skärpa.
Det är vad upproren manar till, ett etablissemang som lyfter sig i håret, tänker nytt, gör ständig omvärldsanalys, men framförallt är förutseende inför framtiden.
Kort sagt en regionstyrelse som tänker stort och långsiktigt. Och agerar.