Fredrik Reinfeldt i SVT:s morgonprogram i går morse:
– Jag tror att man röstar på Moderaterna för att man vill ha ett parti som håller ordning på offentliga finanser, som är långsiktiga och inte är som andra och får valfeber och tappar sin strategi.
Det uttalandet förklarar ganska bra varför moderaternas opinionsstöd minskar.
De offentliga finanserna har inte varit sämre sedan 1990-talskrisen. Efter den tillkom på socialdemokratiskt initiativ det finanspolitiska regelverk som gett Sverige en betydligt starkare ställning under 2000-talets kris. Regeringen Reinfeldt har dock försvagat de statliga finanserna med samtidiga skattesänkningar på 130 miljarder.
Så var det det här med långsiktighet, valfeber och tappade strategier. Det kan förstås vara så att det var moderaternas långsiktiga strategi att vänta och se vilka av oppositionens förslag som vann gehör och sedan ta efter. I så fall har de verkligen följt det något märkliga upplägget.
Alliansens snabbtågssatsning är den senaste i raden av omsvängningar. I förra valrörelsen avfärdades de rödgrönas snabbtågsförslag som ”robust olönsamt ” och ”oansvarigt”. Det lönar sig inte kortsiktigt, bara på lång sikt, försökte Jan Björklund förklara omsvängningen. Tänk så bra att han fått bot för sin närsynthet sedan förra valet.
Några andra snabba omsvängningar vi minns:
❑ A-kasseavgiften. Där svängde Moderaterna efter upptäckten att den differentierade avgiften inte skapade några jobb alls utan bara kostade anställda inom hotell och restaurang 305 kronor mer i månaden än de i finans- och försäkringsbranschen. Den avvecklades med exakt samma motivering som den en gång infördes.
❑ Riskkapitalister i skolan. Efter några uppmärksammade TV-program sa finansminister Anders Borg att mycket ”talar för att det inte bör vara riskkapitalbolag på det nuvarande sättet i framtiden” i skolan. Några veckor tidigare fick riksdagskollegor med egen erfarenhet av att skolpengen försvann till riskkapitalister höra att: ”Det är väl självklart att man skall ha avkastning på insatt kapital”.
❑ Skattesänkningar. Från att ha varit högsta visdom så sent som vid moderaternas stämma i höstas där det fattades beslut om sänkningar på minst 35-40 miljarder försvann skattesänkningarna från dagordningen och får inte nämnas igen före valdagen.
❑ Skolan. Sedan alla utom regeringen upptäckt att allt inte står riktigt bra till i skolan kom till sist en försiktig anslutning till ett antal S-förslag som allmän läxhjälp, sommarskola, 10-årig grundskola och mindre klasser i lågstadiet.
❑ Studiebidraget. Ni minns det som skulle sänkas under fjorton dagar i vintras. Lagom till att alla moderata riksdagsledamöter blivit svarslösa i debatter runt om i landet togs förslaget tillbaka. Försämrade möjligheter till högre utbildning kanske inte var så smart i ett läge där arbetsgivarna skrek efter kompetens och arbetslösheten steg.
När nu moderaterna vill minska studentbostadsbristen och bygga fler studentbostäder kan det vara skäl att påminna om att samma regering minskat antalet platser i högre utbildning med över 10 000 mitt i massarbetslösheten. Så minskar man också bostadsbristen
Nu återstår för väljarna att tro på det Moderaterna faktiskt gjort i två mandatperioder eller det de svänger till i en valrörelse.