Diskriminering av byggsektorn
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Stat, kommuner och landsting upphandlar varje år varor och tjänster för 400 miljarder kronor. Det är alltså en mycket stor marknad det handlar om och som regeringen vill begränsa tillgången till. Eftersom många svenska småföretag, inte har tecknat kollektivavtal skulle en lagstiftning som ställer krav på tecknat kollektivavtal slå hårt mot småföretagssektorn.
Politiska poäng
Det är i en artikel på Dagens Nyheters debattsida som idén lanseras av statsråden Sven-Erik Österberg och Hans Karlsson. De inser att det inte är säkert att det är juridiskt möjligt att ställa sådana krav, med tanke på de regler som gäller inom EU, men de är tydligen ändå angelägna om att ta hem politiska poäng inom LO.
Därför vill de nu ge tilläggsdirektiv till upphandlingsutredningen om att undersöka frågan. Tekniskt har de båda statsråden letat upp en konvention från ILO (FN:s arbetsorganisation) från 40-talet att hänga upp sina krav på. Denna handlar om att myndigheter ska kunna ställa sociala krav på leverantörer. Redan 1950 beslutade Sverige att avstå från att ratificera konventionen, eftersom det svenska systemet med kollektivavtal normalt täcker det som tas upp i konventionen.
När Sverige gick med i EU prövades på nytt om konventionen nr 94 behövde ratificeras, men också då avstod regeringen med hänvisning till det så kallade utstationeringsdirektivet, som värnar de sociala villkoren på arbetsmarknaden.
Gällande EG-rätt
"Skattepengar ska under inga omständigheter användas för att subventionera dåliga arbetsvillkor, dålig arbetsmiljö eller miljöskadlig verksamhet", skriver de båda statsråden. Men både arbetsmiljö och miljöskadlig verksamhet regleras i lagstiftning och kontrolleras av olika tillsynsmyndigheter. Kollektivavtal behövs inte för att se till att lagarna följs. Karlsson och Österberg inser att deras propå förmodligen strider mot gällande EG-rätt, som tar över svensk lagstiftning om det uppstår en konflikt.
Därför anser de båda statsråden att kraven ska formuleras som "i enlighet med kollektivavtal". Men också detta kan stå i strid med EG-rätten och statsråden förklarar att en lagändring "förutsätter naturligvis en acceptans inom EU".
De flesta kommuner har insett att krav på kollektivavtal knappast kan ställas enligt EU:s regler. Hans Karlsson och Sven-Erik Österberg slår fast att EG-rätten innebär att "arbetstagare som kommer hit från andra EU-länder under inga omständigheter får diskrimineras i förhållande till svenska arbetstagare".
Social turism
Den uppfattningen hade inte regeringen före EU-utvidgningen förra året, då Göran Persson talade om risken för "social turism". Det är bra att inställningen nu har ändrats, men skyddet från diskriminering bör också gälla företag som söker sig till den svenska arbetsmarknaden. Krav på att teckna svenska kollektivavtal kan innebära just diskriminering - av såväl utländska som svenska småföretag.