Distans+stimulans ny näringspolitisk linje

Politik2010-06-23 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Oljekatastrofen i Mexikanska golfen väcker frågor om företagens beteende och samhällsansvar. Kan vi lita på privata företag? Är inte risken att de äventyrar miljö och säkerhet i sin jakt på allt större vinster?
Den socialistiska modellen för att säkerställa företagens ansvarstagande är statligt ägande. President Barack Obama har i stället markerat gränsen mellan stat och företag och krävt att oljebolaget BP ska reda upp vad det har ställt till med.

Det påminner om den svenska regeringens hållning i en rad näringspolitiska frågor på senare tid. Den kombinerar en positiv inställning till privat företagande med tydliga markeringar av företagens eget ansvar.
När Saab krisade vägrade regeringen att rädda företaget med skattebetalarnas pengar. I stället krävde den att moderbolaget hittade en lösning som var tillräckligt livskraftig för att attrahera folk som investerar med egna pengar. Inte minst näringsminister Maud Olofsson gjorde en stor insats genom att envist försvara den tuffa linjen och vägra ge vika för ropen på skenbart enkla lösningar.

Regeringen har också sålt statliga Vin & Sprit, inklusive det starka varumärket Absolut. Det finns ju ingen anledning att staten ska äga rent vinstdrivande verksamheter. Socialdemokraterna motsatte sig. I enlighet med klassisk socialistisk ideologi är de negativa till försäljning av statliga företag.
De använder gärna ord som "utförsäljning" och beskriver det som någon sorts förskingring av statliga medel. Det blir givetvis absurt när staten i själva verket byter ut en typ av tillgång, det vill säga företag, mot en annan typ av tillgång, det vill säga rena pengar.

Socialdemokraternas svaghet för statligt ägande märktes även under Saab-krisen. Då var deras reflex att staten borde lösa problemen åt företaget, om så krävdes genom att gå in som ägare.
Som statsminister Fredrik Reinfeldt påminde om under den sista, skarpa riksdagsdebatten före valet: "Hade de rödgröna fått regera så hade vi nu suttit med bilfabriker och en spritfabrik."

Regeringens nya tuffa linje märks också i hållningen till finanssektorn som nyligen räddades genom statliga åtgärder. Numera får banker och finansinstitut betala in en stabilitetsavgift som ska finansiera eventuella räddningsuppdrag i framtiden.
Regeringen har också drivit igenom en öppning för ny kärnkraft och ny svensk forskning och utbildning i kärnenergi. Det kombineras med tydliga krav på företag som vill driva kärnkraftverk - inga statliga subventioner och ökat skadeståndsansvar för ägarna.

Man anar konturerna av en ny sorts näringspolitik för att säkerställa ett företagande som är både livskraftigt och ansvarstagande:
Goda villkor för företag genom forskning och utbildning, rimliga regleringar och ett måttligt skattetryck.
Tydliga gränser mellan stat och företag så att företagen själva får lösa problem som de ställer till med.

Den här linjen drivs kraftfullt av Sveriges regering. Allt fler länder väntas ansluta sig till den när det gäller finanssektorn och president Obama satsar på den för att hantera oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Däremot är det mer tveksamt om den rödgröna alliansen skulle klara av att upprätthålla den.
Det är också någonting att tänka på vid valurnorna i höst.