Bilderna visade hur Doaa Khalil Aswad låg på marken, blodig och sönderslagen, på vissa bilder till hälften upprest, på den sista helt slagen till marken. Männen slog henne upprepade gånger mot huvudet, vilket till slut dödade henne. Hon var sjutton år gammal, i samma ålder som svenska gymnasieelever i årskurs två och enligt FN:s barnkonvention fortfarande ett barn.
Mordet på Doaa Khalil Aswad är upprörande. Upprörande ur ett mänskligt perspektiv, ett feministiskt perspektiv och ett samhälleligt perspektiv. Kunskap om den så kallade hederskulturen är ny i västvärlden. Sverige fick ett uppvaknande i samband med morden på Fadime och Pela. Teoretiskt kan hedersmorden förklaras som kulturella betingelser där en familjs heder är beroende av att de kvinnliga familjemedlemmarna okritiskt följer omfattande regler för uppförande och beteende uppsatta av män.
Alla former av hederstänkande i sådana termer är fel. Kvinnan är inget bihang till mannen. Mannens heder är inte beroende av hur en kvinnlig släkting uppför sig. Sju vuxna män som kastar sten på en flicka till dess att hon dör har ingenting med heder att göra. Att åskådare inte ingriper utan stillsamt fotograferar händelseförloppet uppvisar ett avhumaniserat beteende och en brist på civilkurage som är smärtsamt påtagligt.
Ut ett mänskligt perspektiv blir allt ytterst omänskligt. Ur ett feministiskt perspektiv blir det uppenbart tydligt att kvinnor och män inte värderas lika världen över, att det fortfarande finns ett stort antal män som ser kvinnor som bihang, ägodelar över vilka de kan förfoga bäst de vill. Ur ett samhälleligt perspektiv blir det omöjligt att inte konstatera att arbetet med respekten för de mänskliga rättigheterna och barns rättigheter är långt ifrån avslutat. FN uppskattar antalet mord på framför allt kvinnor av så kallade hedersskäl till runt 5 000 stycken per år, 5 000 stycken Fadime, Pela och Doaa. För att nämna några. De har alla namn.
Därtill är det oundvikligt att uppmärksamma att trots fruktansvärda bilder av en händelse som inte kan beskrivas med andra ord än grym, orättvis, förnedrande och ond hade rapporteringen i massmedia om mordet på Doaa Khalil Aswad upphört efter något eller några nyhetsdygn. Sju män stenar ett 17-årigt barn till döds inför fotograferande mobilkameror och vi orkar bara bry oss i några timmar innan vi går vidare till nyheter om grilltips och sommarvädret. Vad krävs egentligen för att vi verkligen skall börja bry oss om den värld vi lever i och människorna i den.