Egoism eller solidaritet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är denna satsning på den arbetande delen av befolkningen och utarmningen av den arbetslösa och sjuka delen av befolkningen som förstärker det tvåtredjedelssamhälle, som socialdemokraterna alltid försökt bekämpa.
De borgerligas taktik att bestraffa de arbetslösa och sjuka och låta dem betala skattesänkningarna åt dem som har arbete och är rika, är ideologiskt betingat, men också ren valtaktik. Moderaterna och de borgerliga vet att de vinner inga val på att enbart gynna de rika och välbeställda. Men om de får stöd av dem som har arbete och tycker att det finns människor som bara lever på bidrag och inte anstränger sig utan är offentligförsörjda, då kan den borgerliga väljarbasen breddas.
Socialdemokraterna har länge förstått att de inte kan vinna val bara genom att slåss för de sämst ställda och föra en politik som bara gynnar dem. De har länge sett till att även medelklassen och de rika får del av välfärden. De har i solidaritetens namn genomfört välfärdsreformer som gynnar alla lika och efter faktiskt behov. Förutom denna ideologiska grund, så har detta också gjort att medelklassen och delar av överklassen också röstat på socialdemokraterna och att de därigenom kunnat vidareutveckla välfärdssamhället.
För socialdemokraterna har det varit ideologiskt givet att välfärden ska finansieras genom skatter som tas ut efter bärkraft. Den som tjänar mer betalar mer. Men eftersom alla, även de som betalar mycket i skatt också får mycket välfärd tillbaka, så har vi i princip aldrig haft någon skatterevolt i Sverige. Genom att medelklassen fått del av välfärden har de sämst ställda fått mer än om man bara skulle satsat på att gynna de sämst ställda. Nu får den som har mest behov av sjukvård mest sjukvård, oavsett betalningsförmåga.
Om socialdemokraterna haft som mål att alla ska vara med i välfärdssamhället så verkar de borgerliga ha som mål att bara en del ska vara med i välfärdssamhället. De som inte har arbete och de som är sjuka ska straffas. De får inte sänkt skatt, utan sänkta bidragsnivåer. De får dra lasset för att de som har arbete ska få sänkt skatt. I detta är hittills 25-procentspartiet moderaterna och sexprocentspartiet centern överens. Om det bli borgerlig regering blir det naturligtvis den blå-gröna högern som bestämmer och då straffas de sjuka och arbetslösa för att de som har arbete ska få sänkt skatt.
Valkampen som redan är igång kommer att handla om att hålla ihop landet eller splittra det i ett tvåtredjedelssamhälle. Valet står mellan att sträva efter att alla får del av välfärden och betalar efter förmåga. Eller om de sjuka och arbetslösa ska betala för de arbetandes och välbeställdas skattesänkningar. Kampen står mellan solidaritet eller egoism.