För en vecka sedan fyllde Emerich Roth 87 år. Men oförtrutet åker han runt i Sveriges skolor och talar om orsakerna till våld och hat. Talar om hur man kan vända våldet och hatet till medmänsklighet.
Emerich är en fantastisk förebild för oss alla. Att utan bitterhet och hat gå vidare från fem förintelseläger i Hitlers Tyskland på 1940-talet. Att under ett helt yrkesliv med kärlek ha arbetat med så kallade värstingar. Ungdomar som av olika skäl hamnat snett i livet har med Emerich fått stadga och framtidstro.
Om våldets orsaker
Efter pensioneringen dessa tusentals skolbesök för att tala om det som var en gång och som inte får hända igen. Tala om orsakerna till våld och hat. Omvända och förebygga, vaccinera.
Emerich har blivit förtjust i Gotland, inte minst genom de nära och varma kontakterna med Rädda Barnen på ön. I år fjortonde året på raken. Många tusen skolelever har han mött genom åren, som fått viktig kunskap sig till livs och en tankeställare om hatets destruktiva kraft. En insikt om våldets orsaker. En insikt om hur rasistiska grupper kan få fotfäste i vårt samhälle. En insikt om hur våldet och hatet kan förebyggas. Likaså har han mött politiker, lärare och föräldrar.
Tre huvudpunkter tar Emerich ständigt fram för att bekämpa våldet och hatet, och förebygga att ungdomar dras in i rasistiska och våldsbenägna grupper: Papporna, media, skolan.
En frånvarande pappa
Som en röd tråd genom i stort sett alla "värstingar" går en frånvarande pappa under uppväxten. Pappor som slår sina pojkar. I stort sett alla tungt kriminella i våra fängelser har den bakgrunden.
Media rapporterar ständigt om våld och övergrepp i samhället. Sällan om allt positivt som ständigt sker. Här måste man ändå framhålla att lokaltidningar, som de på Gotland, tar ett bättre ansvar i sin rapportering. Varför inte en sida i varje dagstidning med positiva och goda nyheter. Varför inte en tv-kanal med uteslutande positivt utbud - Optimistkanalen.
Skolan är central. Här finns våra barn under tolv år, plus tiden i förskola och dagis. En känslig tid i en människas uppväxt. Då hon formas och får sina värderingar grundlagda. Att politikerna inte satsar mer på skolan i dessa sammanhang har alltid förundrat Emerich. Nu får han göra en del av det jobbet själv.
Ingen människa är född till att förgöra någon annan. Som vi fostrar och formar våra barn från den stund de kommer till världen, så blir deras framtid och samhällets framtid. Ett budskap som Emerich ständigt för fram. Liksom den fina levnadsregel som följt honom genom livet: Döm inte människan för de fel hon gjort, utan efter det sätt på vilket hon försöker rätta till dem.
Förändra i positiv riktning
Så länge det finns människor som vill förändra, sig själva och andra, i positiv riktning så finns det anledning att se ljust på framtiden.
Därför är det viktigt att förstå varför hataren hatar och varför just han kommer på sned i livet.
Gud give att man kunde bli 87 år, liksom Emerich. Lika pigg och engagerad då. Vi satsar på det, eller hur?