En bok som gjort sig bättre i veckopressen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det här är en mycket lång veckotidningsartikel. Med ointressanta familjeförhållanden och relationer som ska krydda vad boken egentligen, möjligen, skulle kunna handla om.
Ulf Kristofferson har säkerligen gått in i projektet att i bokform beskriva Fredrik Reinfeldt med goda journalistiska avsikter. Men det blir inte bra. Som starkt nedskuren och väl redigerad hade den säkert gjort sig i en seriös vecko- eller månadsjournal. Men som bok blir det bara för mycket - om man inte har mer att säga.
Beskrivningen av moderatledarens barndom och förhållande till syskon och föräldrar känns allt för närgången. Närgången och för en bredare allmänhet tämligen så ointressant.
Att beskriva familjetraditioner eller familjevanor blir lätt för utomstående lite märkligt. Säg någon familj som inte har vanor eller traditioner i det vardagliga livet som för en icke invigd kan te sig lätt kufiska.
Visst är det intressant att berätta om en person som har stora chanser att bli Sveriges nästa statsminister hur han växt upp och under vilka förhållanden. Men det känns näst intill intrång att penetrera förhållandena allt för djupt. Framför allt när man som utomstående inte kan känna till allt, varför slutsatserna då riskerar att bli väldigt fel.
Granskningen av Fredrik Reinfeldt som politisk person och som politisk ledare är däremot betydligt intressantare. Men något nytt får vi knappast till livs.
Lite spännande blir det när sidorna med kommentarer och åsikter från Reinfeldts politiska omgivning från förr och nu dyker upp. Men den spänningen försvinner ganska snabbt. Inget nytt, inget sensationellt och en hel del slutsatser som knappast landat rätt.
En hel del väsentliga fakta som skulle kunna förklara förhållandena mellan många av toppmoderaterna saknas. Det finns relationer (privata, släktmässiga och yrkesrelaterade) som skulle kunna vara mycket intressanta att redovisa. Inte minst med tanke på den nyliberala falang som gjorde allt vad den kunde för att förhindra Fredrik Reinfeldt från att bli partiordförande.
Ulf Kristofferson är en bra politisk journalist. Och jag tror säkert hans intentioner varit goda och hans ambitioner höga. Men det blev inte bra. Kanske för att han saknar de mer ingående kunskaperna om internt moderat liv som behövs för att sätta saker i sitt sammanhang och se de mönster som finns i bakgrunden - och som han missar ganska grovt.
För en tid sedan kom Mats Wiklund ut med sin bok om Fredrik Reinfeldt. Det var en bok som på ett mycket bra sätt beskriver den politiska ledare Reinfeldt är och den politik som han står för. Kan rekommenderas.
Det ska bli mycket intressant att ta del av den bok som statsvetaren Stigbjörn Ljunggren skriver (eller möjligen har skrivit) om Reinfeldt. Ljunggren, socialdemokrat som han är, kan moderaterna och är på ett helt annat sätt än Kristofferson en politisk varelse utan att vara politiker.
"Fredrik Reinfeldt i huvudrollen
Av Ulf Kristofferson
Bonnier Fakta