En buffel i duffel vill söndra och härska

Det var kyligt i S:t Nicolai kyrkoruin i går, när Stefan Löfven höll sitt jultal.

Passande att Stefan Löfven jultalade i en ruin.

Passande att Stefan Löfven jultalade i en ruin.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2019-12-16 05:18
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Punktvis kunde man söka värme, just under några gaseldade terrassvärmare som placerats ut i lokalen. Ungefär likadant med talet. För de rätt placerade fanns värme, men för övriga var det egentligen mest kyla som bjöds.

Stefan Löfven talade mycket om vikten av sammanhållning under sitt jultal i Visby i går. Ändå ägnar han mycket kraft åt att skapa så mycket split och osämja som det går. Så även under gåradgens tal.

Han var vänlig nog att beskriva det läge i vilket han gör detta strategiska val. Han konstaterade att det finns en högermajoritet i riksdagen. På grund av en splittring i denna ickesocialistiska majoritet har han ändå kunnat bilda regering. Och eftersom han till varje pris vill fortsätta regera så hackar han ständigt i denna spricka och gör sitt bästa för att svärta oppositionen i mörkast möjliga färger. Så länge söndringen består, kan han också fortsätta härska, hoppas han. Om än på ett program som till stor del dikterats av andra.

Tyvärr går Stefan Löfven så långt att han går över alla gränser och förstör debattklimatet. Han ägnade en god bit av talet till att förtala oppositionen i allmänhet och Moderaterna och Sverigedemokraterna i synnerhet. Så även under Mats Knutssons intervju som sändes i SVT i lördags, där Löfven beskrev det som ett hot mot demokratin när vänster- och högeroppositionen gör gemensam sak för att stoppa minoritetsregeringen, som i frågan om Arbetsförmedlingen.

I själva verket är det Stefan Löfven som gör sig till ett demokratiskt problem när han i likhet med despoter som Erdogan och Putin försöker utmåla sin opposition som odemokratisk, omoralisk och förgriplig. Det är ovärdigt en svensk statsminister.

Stefan Löfven gräver skyttegravar, tror han, för att försvara sin position. Men i själva verket har han nog grävt sig en grop där han hukar tillsammans med harhjärtade allierade. Moderaterna och Kristdemokraterna utsätter han nu för ungefär samma brutala behandling som Sverigedemokraterna, vilket gör det svårt att föreställa sig framtida samarbeten.  Han har klippt banden med Vänsterpartiet, som han nu dessutom försöker svärta med resterna av den färg han bemålat högeroppositionen med. Hans svaga koalition består av partier som bevisat att de inte är att lita på. Hur ska han kunna få något inflytande om hans position försvagas ytterligare, vilket inte är osannolikt för det ledande partiet i en impopulär regering som inte står för stora delar av den politik den bedriver?