I mÄnadsskiftet maj-juni meddelade utbildningskoncernen JB Education (tidigare kÀnt som John Bauer-gymnasiet) att man lÀgger ner sina gymnasie- och grundskolor pÄ grund av bristande lönsamhet. Nu har man redovisat att skulderna i konkursboet uppgÄr till mer Àn en miljard kronor, en siffra vars storlek förvÄnat Àven konkursförvaltaren.
Det Àr vÀl inte sÄ konstigt om privata skolor gÄr med förlust, kommunala - eller i vÄrt fall regionala - skolor sprÀcker ju ocksÄ budgeten, pÄpekar en del. Det Àr sant sÄ lÄt oss titta pÄ siffrorna.
Enligt SVT i tisdags hade JB-koncernen 9â000 elever, frĂ€mst pĂ„ gymnasienivĂ„. DĂ„ motsvarar den förlorade miljarden drygt 110â000 kronor per elev. PĂ„ företagets egen hemsida inför vĂ„rterminen anger man elevantalet till 14â500. DĂ€r ingĂ„r Ă€ven eftergymnasial utbildning inom arbetsmarknadsutbildning, Komvux, yrkeshögskola samt företagsutbildning sĂ„ vi kan nog anta att SVT:s siffra stĂ€mmer.
Vi kan jĂ€mföra med vad en gymnasieelev kostar hĂ€r pĂ„ Gotland. Gymnasiet Ă€r en av de verksamheter dĂ€r ö-lĂ€get slĂ„r igenom, hĂ€r kostar en elev ungefĂ€r 116â000 kronor om Ă„ret. Rikssnittet ligger cirka 20â000 kronor lĂ€gre.
JB-koncernen har alltsÄ en brist motsvarande uppemot Ärskostnaden för sina gymnasieelever. Det Àr inte tal om nÄgra procent som nÀr gymnasie- och vuxenutbildningsnÀmnden i regionen inte klarar sin budget. Det Àr förvisso allvarligt nog men av en helt annan storleksordning. Elevkullarna har minskat Àven för offentliga skolor. Skillnaden, förutom storleken pÄ underskottet, Àr att de tar ansvaret för pÄbörjade utbildningar.
Det mest osmakliga Àr att JB-koncernen under ett antal Är fört vinster ur skolorna. Enligt en genomgÄng publicerad i Dagens Arena har de olika bolagen levererat in sÄ kallade koncernbidrag pÄ 228 miljarder för Ären 2009, 2010 och 2011. Samtliga dotterbolag gick med vinst. Samtidigt hade Skolinspektionen anmÀrkningar pÄ JB-skolor för bland annat hög grad av sjÀlvstudier, bristande uppföljning och kvalitet.
Jag tror att friskolorna har haft en del positiva effekter pÄ skolvÀsendet i vÄrt land. Men de som drivit fram utvecklingen och de, huvudsakligen borgerliga, politiker som gÄtt i brÀschen har inte haft koll pÄ vad de öppnat dörrarna för.
Det finns anledning för Socialdemokraterna att vara sjÀlvkritiska ocksÄ. Det fanns starka krafter som drev pÄ och partiet hade problem med att betraktas alltför mycket som bevarare. Inte ska vi vÀl spjÀrna emot en utveckling pÄ utbildningssidan, hette det ibland.
Men det borde nÄgon ha gjort. NÀr en affÀrskoncern kan plundra en av de viktigaste verksamheterna i samhÀllet för att sedan med nÄgra mÄnaders varsel lÀmna sina elever mitt i utbildningen och lÄta den gemensamma sektorn stÀda upp, dÄ Àr nÄgot riktigt galet.