En frisk och sund arbetsmarknad
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Till att börja med var jag tveksam, jag kan ha svårt att ta till mig goda råd om hälsa. Nevander-Friström attackerade dock sinnet som små, envetna nålstick.
Sakligt, med en stor portion humor resonerar hon kring hur det är att vara människa i dagens Sverige. Hon funderar kring de krav som ställs på oss i yrkesarbete, men också socialt - förväntningar som förknippas med ett visst yrke, en viss tid i livet etcetera.
Det slog mig under läsningen är att boken kan ge något åt i stort sett alla jag känner. Detta då den behandlar så mänskliga problem, som jag misstänker att många skulle känna igen sig i.
Förmodligen är vi många som undrat varför man på en del arbetsplatser belönar väl utfört arbete med mer arbete. Det gör att man lätt hamnar i ett ekorrhjul, som det kan vara svårt att ta sig ur.
Såväl arbetstagare som arbetsgivare bör läsa boken. Det behövs inga läsnycklar för att förstå. Nevander-Friström är rakt på sak. Genom sin erfarenhet av människor i olika stadier av utmattning, kan hon ge små tips till hur vi kan genomföra genomgripande förändringar i vårt vardagsliv - på arbetet, i hemmet och i föreningen. Sådana tips tycks dessvärre vara av nöden i vår tillvaro idag.
De flesta av oss känner säkert en arbetsnarkoman eller någon som sedan en tid tillbaka bränt ut sig och numera är en skugga av sitt forna jag. Så många överarbetande individer är förödande för en arbetsmarknad. Det håller troligen de flesta med mig om. Emellertid tycks en reell förändring vara långt borta. Vi presterar och presterar, jobbar hårdare och hårdare, pressar in mer i redan sprängfyllda kalendrar.
Rent logiskt vinner alla arbetsmarknadens parter på att vi arbetstagare "håller" längre, inte minst med tanke på att vi är få arbetstagare som inom de närmaste åren skall försörja allt fler äldre. I ljuset av detta faktum blir en förändring alarmerande nödvändig. Ändå står vi här, med oförändrat tempo.
Själv fick jag en tankeställare av den här boken. Jag påmindes om att jag har ett ansvar att ta hand om mig själv, inte bara för min egen skull, utan också för andras skull.
Nevander-Friström rekommenderar de människor som är medvetna om att de har för mycket att göra att ställa sig frågan om de skulle vilja ha sig själva som make, barn eller förälder. Hon påstår vidare att det stora flertalet svarar nej på den frågan (jag tror att jag själv skulle svara nej), något som tyder på otakt i tillvaron. En otakt som avspeglar sig på arbetsmarknaden och i övrigt samspel med medmänniskor.
Balans mellan vardagslivets olika områden förefaller därmed vara mirakelkuren för en sund arbetsmarknad. Alla arbetsgivare borde således sträva efter att inordna arbetet på ett vis som passar för arbetstagarna. Nöjda, trygga människor presterar bättre. Vem skulle rimligtvis ha något att förlora på det? Dock har också vi alla eget ansvar att se över hur balans kan uppnås och sträva efter det. Som Nevander-Friström säger: "livet är bara nu!"
Efter läsningen av ovan nämnda bok är jag än mer övertygad om vikten av att verka för en arbetsmarknad med långsiktiga lösningar, som trafikeras av friska och nöjda människor, som i största möjliga utsträckning uppmuntras och stöttas i försöken att uppnå en balans i vardagen.
Nu återstår bara för mig att själv ta till mig några av bokens råd, vilket kan vara lättare sagt än gjort. För att kunna vara en bättre medmänniska skall jag emellertid göra ett seriöst försök!