En ideologisk debatt behövs

Politik2014-02-05 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Niklas, jag vill börja med att säga att jag uppskattade din text väldigt mycket, även om många av de värderingar du tillskriver mig är sådana jag aldrig givit uttryck för.

Låt mig förklara vad jag menade när jag beskrev skolan som i ett katastrofartat tillstånd. Det finns något som PISA-undersökningarna inte berättar för oss, men som vi däremot kan se väldigt tydligt.

Var tredje utan slutbetyg

En tredjedel av alla elever som påbörjar gymnasiet hoppar antingen av eller klarar inte av att ta ett slutbetyg inom tre år. Jag tycker att det förtjänar förstärkningsord, och starka sådana. Här kan vi vara oense om semantiken, Niklas, men jag vill beskriva det som ett katastrofartat tillstånd.

För de tiotusentals elever som inte fullföljer en gymnasieutbildningen väntar en oerhört svår väg framåt. Arbetslösheten är som högst i dessa grupper, den sociala utsattheten likaså. Det här är ett systemfel.

Jag har vänner som totalt kraschat av stress under skoltiden. Jag har själv stått på randen till utbränning under min gymnasietid. Jag har känt värdelösheten och orkeslösheten inför skolan. Den är så oerhört destruktiv.

Du beskriver att du sett flera lärare bränna ut sig under din tid i yrket – då är det ju ett systemfel vi handskas med. Samma sak är det med den generella utvecklingen i skolan.

Det är inte det hårda arbete som lärare lägger ner på utbildningen som är problemet, inte heller är det eleverna. Det är systemet som inte skapar rättvisa chanser för alla att utvecklas.

Vi delar intentioner du och jag, Niklas. Jag vill inte heller att skolan ska vara en politisk skådeplats, ett slagträ på den politiska arenan.

Ideologiskt diskussion

Men jag vill att skolan ska vara föremål för en ideologisk och politisk diskussion. Vad är utbildningens syfte? För vem är utbildningen skapad? Hur utvecklar vi utbildningen att omfatta fler och öppna fler dörrar i samhället?

Här skiljer sig de politiska partiernas idétraditioner och övertygelser åt. Det är viktigt att de gör det, för att svenska folket genom de allmänna valen ska kunna fatta ett demokratiskt beslut kring hur de vill att skolan ska formas.

Jag är alltid öppen för att kritisera mitt eget parti och faktum är att i den text som du svarar på ägnar jag halva utrymmet åt att göra just det. Likaså i flera av de många texter jag skrivit.

Inga bara knän

Den skola som S lämnade efter sig 2006 var inte den ideala skolan. Långt ifrån. Men att ytterligare utarma skolan genom att skära ner i finansiering och slopa högskolebehörighet är inte rätt.

Att elever ska läsa entreprenörskap när vi haltar i svenska och matematik är inte riktigt. Vi måste säga ifrån. Det är inte rimligt att försvaga utbildningen när kunskapen är så avgörande för vilka möjligheter vi ges för att forma vår framtid och våra liv.

Niklas, jag vill inte att du ska be mig om något på dina bara knän. Jag vill att du ska fortsätta använda din unika erfarenhet, dina insikter för att påverka svensk utbildningspolitik genom att varje dag fostra och bilda elever till demokratiska medborgare.

Jag vill att du ska göra allt i din makt för att vända den utveckling som sviker löften, stänger dörrar och svärtar framtiden. Det vet jag att du redan gör, men vi måste bli fler.