En korrekt analys
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi inom den liberala rörelsen som har haft förmånen att möta och uppleva alla folkpartiets partiledare sedan Bertil Ohlins dagar, betraktas kanske ibland av dagens ungliberaler som ett svagt eko från ett antal mossiga dinosaurier. Men icke desto mindre vill jag påstå; att efter att ha upplevt ett antal mer eller mindre tongivande parenteser under åren, har vi idag i Jan Björklund den som känns mest förtroendeingivande ledaren sedan Ohlin tog debatten med Tage Erlander i Kungsträdgården.
Folkpartiet har vickat på kanten i flera år och åkt berg- och dalbana i väljaropinionen. Men överlevt kanske enbart med hjälp av en liberal ideologi som varje sunt tänkande människa omfattas av som har förmånen att leva i en demokrati.
Om allt ändå hade gått snett efter Leijonborg är jag övertygad om att då hade vi idag samlats kring Fredrik Reinfeldt. Som sekunderad av sin alliansregering och en kompetent Borg, gjort någonting som en tänkt rödgrön röra - alla idag med ett lågt inre förtroendekapital - aldrig hade klarat av.
Men nu finns Jan och folkpartiet i Almedalen. Själv har jag valt att följa skeendet på distans från en ö i Norrland. Det har fungerat förr och kommer så att göra även denna gång. En fullödig massmedial och objektiv bevakning garanterar att det väsentliga som sägs inte gallras bort innan det når fastlandet. Gudskelov har vi SR och SVT - för att inte glömma den gotländska lokalpressen. Liten men naggande god.