"Man bör kanske tänka på var man bosätter sig", säger Karin Nordlund på Telia. Uttalandet dryper av storstadsarrogans och oförmåga att se något annat perspektiv än det egna.
Länstidningen i Östersund uppmärksammar det faktum att telefonledningar som fungerade utmärkt förr sällan lagas nu. I fjällbyarna kan man ibland inte ens ringa till 112. När Telia satsar mobilt hamnar glesbygden på efterkälken.
Gösta Åström i Blomhöjden är femte generationen på samma gård. "Man bör kanske tänka på var man bosätter sig". Smaka på den, Gösta.
På Skånetrafikens bussar finns i dagsläget tre betalningsalternativ: sms-biljett, på de gröna lokalbussarna, betalkort på de gula regionbussarna och så kallade JOJO-kort, som fungerar på både gula och gröna bussar. De senare måste laddas med minst 200 kronor. För exempelvis unga och äldre, som kanske saknar mobil eller kort, kan en enskild resa alltså bli dyr.
Ulrika Mebius, informatör på Skånetrafiken, säger att man "tittar på" möjligheten att sänka lägstabeloppet till 100 kronor, men kan inte säga när ett eventuellt beslut i den frågan kommer tas. "Jag tror att det blir om en sex-sju månader", säger hon, men utesluter inte att det tar betydligt längre tid.
Smarta telefoner och mobilt bredband gör onekligen tillvaron enklare. Den tekniska utvecklingen är just utveckling. Men från dem som ansvarar för och arbetar med grundläggande infrastruktur som telefon och trafik krävs en stor ödmjukhet. Gösta ska inte behöva lämna fädernesgården för att ringa ett samtal.