Att 77 000 svenskar 16-29 år inte har arbetat eller studerat de tre senaste åren är ett bekymmersamt faktum.
Att 20 000 av dem inte varit i kontakt med varken arbetsförmedling eller hemkommun kan ha många skäl. Wera Svensson utgår i sitt inlägg här bredvid från att de arbetar svart. Det finns det säkert några som gör. En och annan försörjer sig möjligen också på inbrott, haschodling och annan brottslighet.
När vi har konstaterat det kan vi återgå till det faktum att det finns en större ungdomsgrupp än man hittills trott som vi inte vet så mycket om. En hel del av dem saknar av olika skäl förmåga att både arbeta och ta sig till arbetsförmedling eller sjukvård. Unga människor som lever på föräldrar, pojk- och flickvänner eller andra.
Att inte finnas på arbetsmarknaden är ett handikapp oavsett skäl och även om man har försörjningen ordnad. Redan på 70-talet talades det om curlingmammor som stjälpte mer än de hjälpte. Att ingen nämnde curlingpappor sa nog mer om tidsandan än om faktiska förhållanden. I TV-serien ”Ung och bortskämd” kunde man bekanta sig med en del av de här passiviserade ungdomarna.
Men här döljs också uppgivna anhöriga till barn som inte blivit sedda, inte fått den stöttning de behövt och aldrig fått känna sig dugliga. Här finns psykisk ohälsa, mobbningsoffer och olösta konflikter.
De flesta arbetslösa ungdomarna söker sig dock till arbetsförmedlingen och vill jobba. Vad Wera Svensson tycker att man ska göra åt dem förstår jag ärligt talat inte riktigt. Återinföra fler okvalificerade jobb är väl knappast någon önskvärd utveckling i något land?
Större lönespridning lyckas Wera Svensson på något sätt argumentera både för och emot. Lägre ungdomslöner är bra, men högre lärarlöner är skumt eftersom man då premierar de duktiga och det är tydligen svårbedömt. Varför? Kan vårt samhälle klara av att tillsätta överläkare ska vi väl kunna utse förstelärare.
Jag har också svårt att se att om de okvalificerade jobben blir färre blir det ”ett memento för S-strategin”. Socialdemokraternas ambitiösa utbildningssatsning innehåller fler högskoleplatser, högskolebehörighet på gymnasielinjerna, sommarskola och läxhjälp åt alla. S-företrädare har talat sig hesa om behovet av att sluta rekryteringsgapet med diverse olika metoder. Ibland är det rentav inte märkvärdigare än ett lastbilskort.
Det är bra att vi får en debatt om de arbetslösa ungdomarna. Det är bra att vi tittar extra på de unga som inte ens söker jobb eller utbildning. Jag har lite svårt att se det riktigt konstruktiva i Wera Svenssons bidrag.