Varför är det nödvändigt att hålla ett vakande öga på företagens göranden och låtanden hela tiden? De privata entreprenörerna och riskkapitalisterna framställs i ena stunden som närmast ett gäng filantroper men sedan visar sig det sig att de gör allt för att hitta hål i exempelvis skattelagstiftningen. I Liechtenstein har de samlats i stora klungor runt en och samma man på skattemyndigheten där för att slippa bidra med lite skattekronor. Det ingår i spelets regler, sa mannen från det svenska skatteverket i Ekot.
Gör det? Är det så vi ska uppfatta företagen? Att deras självklara roll är att leta kryphål och undkomma skatt medan skatteverket och regeringens jobb är att försöka komma på vad de trixar med och rycka ut med ny en lagstiftning.
Så kan de börja om, anlita advokater och skatteexperter för att gräva i paragraferna för att se om lagstiftaren missat något som går att utnyttja. Det påminner om det som sker när droger ska bekämpas. Man hinner precis förbjuda en drog när en ny lanseras. Men man hinner aldrig i kapp.
I debatten om vinster i välfärden hävdas från en del håll att företagen aldrig någonsin, möjligen med undantag för de som blir påkomna, skulle sätta vinsterna och egenintresset i första hand. De tänker alltid i första hand på kvaliteten och barnen/patienterna/kunderna/klienterna/brukarna.
De har uppenbarligen inte hört talas om den spelplan skatteverket ser som självklar, att hitta kryphål och undkomma skatt. Eller så har de det och skaffat sig egna pjäser att spela med på den samhälleliga spelplanen, vilket väl är troligt. Företag tycker också om konkurrens, hävdar de. Det är en av grundpelarna i marknadsekonomin. Det befrämjar kvaliteten, tvingar dem att jobba smartare och på kuppen hålls priserna nere, säger de.
Men nog ser det ut som om de gillar konkurrens enbart som teoribildning. För i verkligheten ställer det bara till det för dem när de vill öka sina vinstmarginaler och marknadsandelar. Därför tvingas alla regeringar stifta massor av lagar för att hålla företagen i schack. Den mesta vanliga, inte minst i USA, är olika typer av konkurrenslagstiftning. Det krävs miljölagstiftning, skattelagstiftningen, arbetsmarknadslagstiftning med mera för att det ska bli någorlunda schyssta upplägg.
Jag tycker helt enkelt att vi ska ha en realistisk hållning till marknaden och dess aktörer precis som skatteverket tycks ha.
En sista undring. Varför heter det riskkapitalister? De tar väl inga risker. Det finns väl inga pengar som är så säkra som dem som de svenska skattebetalarna betalar ut månad efter månad, år efter år.