En svår prövning för Irak
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Få torde tvivla på att Saddam Hussein gjort sig skyldig till de allvarliga brott han nu fällts för. Massakern i Dujail 1982 är ju ett av många exempel på varför det ur ett moraliskt perspektiv kunde sägas finnas ett tungt vägande skäl för att störta regimen. Men rättvisa skipas inte genom att låta den högst ansvarige för så många år av död och lidande hänga från ett rep efter en kaotisk rättegång som inte har levt upp till några högt ställda krav på rättssäkerhet.
Nu lär inte Saddam Hussein dingla från snaran under de närmaste dagarna. För det första ska specialtribunalens dom överprövas av en appellationsdomstol och för det andra pågår ett annat mål i rättegång mot ex-diktatorn sedan augusti. Dujail-målet inleddes för drygt ett år sedan och ska målet om det så kallade Anfal-massmordet på kurder 1988 fortsätta lär även den rättegången kunna dra ut på tiden. Dessutom finns det även en möjlighet att Iraks president Jalal Talabani låter bli att ge sitt samtyckte till att verkställa dödsdomen, även om det vore att blanda sig i domstolens arbete.
Brutal sanning lyfts fram
En viktig poäng i att låta en specialdomstol ställa personer till svars för den mörka perioden i Iraks historia - åtta personer fick sina domar på söndagen - är att sträva efter att lyfta fram så mycket av den brutala sanningen som möjligt om det som hänt. Det är smärtsamt och svårt, men en viktig del i att skapa förutsättningar för ett nytt och bättre Irak. Men en sådan process är inte förenlig med att snarast möjligt straffa de åtalade så hårt som möjligt. Då bedöms oförrätter olika samtidigt som brutaliteten tillåts sippra ner i rättsstatens fundament istället för att förpassas till det förgångna.
Tre och ett halvt år har gått sedan den blodsbesudlade Baath-regimens fall, men utanför den hårdbevakade gröna zonen i Bagdad där bland annat specialtribunalen huserar är våld och ond bråd död alltjämt vardag. Det vore naivt att tro att den situationen förbättras av att avrätta Saddam Hussein. Att det rådde utegångsförbud på många ställen i Irak inför söndagens dom är ett tydligt tecken på motsatsen. Saddam Husseins dagar må vara räknade, men det nya demokratiska Irak präglat av fred och försoning är alltjämt avlägset. Det irakiska folkets svåra prövning fortsätter.