En viktig arena får inte stå tom
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Torsdagseftermiddagen bjöd däremot på ett annat slags test. En nyhet för sommaren är att på försök hålla interpellationsdebatter i riksdagen efter regeringssammanträdena som äger rum på torsdagar. Fem ministrar stod på föredragningslistan denna premiärvecka.
Vidgar debatten
Interpellationer är ganska ingående frågor som en riksdagsledamot ställer i förväg till en minister. Den leder sedan till en debatt i kammaren där även andra riksdagsledamöter kan haka på frågeställaren. Interpellationer är en viktig del av riksdagens kontrollmakt gentemot regeringen.
Föga förvånande var det oppositionen som hade lämnat in frågorna. Något mer förvånande var att det bara var socialdemokraterna som utnyttjade tillfället. Både miljöpartiet och vänsterpartiet skulle behöva vässa sina profiler. Nu var det istället förre justitieministern Thomas Bodström som stod i centrum. Likt en ivrig röd bäver satte han tänderna i ärende efter ärende på sin efterträdare Beatrice Asks (m) bord. Sex interpellationer och åtskillig talartid stod han ensam för. Justitieministern såg ganska mör ut efter två timmar.
Blir permanent?
Torsdagens debatter hölls i den gamla andrakammarsalen, inte i den moderna plenisalen. Det gav en känsla av provisorium som man inte ska fästa så stor vikt vid. Förklaringen är att det pågår en hel del tekniska underhållsarbeten i plenisalen under sommaren. Nästa sommar kommer debatterna säkert att äga rum där de brukar vara.
För allt talar för att försöket med sommarinterpellationer kommer att mynna ut i en permanent satsning. Riksdagens plenisal ska vara landets centrala debattarena, sade talman Per Westerberg när han höll säsongsavslutningstal för ledamöterna i midsommarveckan. En arena som står oanvänd under flera månader blir knappast central i dagens uppskruvade samhällstempo. Förr kunde kanske ledamöterna ta sommaruppehåll från maj till oktober, men tiderna har förändrats.
Interpellationsdebatterna är bara början. Inte minst kraven som EU-samarbetet ställer på den beslutsfattande församlingen gör att utrymmet för sommaruppehållet krymper. Ett riksmöte avslutas inte förrän nästa inleds och den nya ordningen för riksdagens hantering av EU-frågor som gäller sedan årsskiftet kommer successivt att sätta sin prägel på arbetstiden. EU-nämndens betydelse har minskat något i och med att de olika fackutskotten kommer tidigare in i arbetet med de förberedande lagförslagen i så kallade grön- och vitböcker.
Tid för annat
Trenden går med andra ord mot en åretruntriksdag. Sex veckors ledigt under sommaren har talmannen förklarat känns naturligt. Därmed inte sagt att den totala sammanträdestiden för den skull måste öka. De plenifria veckorna portioneras istället ut jämnare över året. För när ledamöterna inte är i riksdagshuset ska de ju inte automatiskt vara lediga. Arbete i valkretsarna och resor tar sin beskärda tid.
Utan riktiga uppehåll, på sommaren och andra tider på året, riskerar annars arbetsformerna i riksdagen gynna dem som bor i Stockholmsregionen och kan ta sig till Helgeandsholmen i ett huj.