För att motverka att ungas intresse för ämnena naturvetenskap och teknik ska svalna ännu mer, finns det möjlighet för lärare att gå kompetensutvecklande utbildning inom entreprenöriellt lärande. En metod som bygger på att undervisningen ska vara mer verklighetsbaserad. Ett utomordentligt sätt för skolan att bli mer anpassad till yrkeslivet.
Eftersom arbetsmarknaden förändrats mycket under de senaste åren har det också fått till följd att de som ska komma in på den behöver rätt nyckel för att kunna öppna yrkeslivsporten. Därför går också entreprenörskapet som en röd tråd genom utbildningsväsendet, allt för att bättre vara förberedd inför de förändringar som ständigt pågår i samhället. Entreprenörskap är därför heller inte enbart ett ämne om eget företagande, det är också ett pedagogiskt förhållningssätt. Skolverkets ambition är att väcka elevers medfödda nyfikenhet, och utveckla dem till självständiga individer som vågar ta eget initiativ till lärande.
Entreprenöriella lärmiljöer fungerar enligt forskning på ett motiverande sätt genom att elever ofta blir till problemlösare, inte enbart självständigt, utan även i grupp. Dessutom visar även forskning att en positiv bieffekt av denna lärform är att eleverna får bättre självkänsla, vilken följer av att det blir påtagligt hur viktiga elevernas tankar och idéer är.
Det finns även exempel på att det entreprenöriella lärandet går att använda inom förskolan, resultaten blir snabbt synliga när barn involveras i och får möjlighet att påverka vad de faktiskt vill lära sig om, istället för att hela tiden vara del av den gamla världens utgångna korvstoppningsmodell.
Allt som kan få upp kunskapstörsten för unga borde anammas, och bättre sätt än att låta detta ske via motivation och intresse, finns antagligen inte. Den svenska forskning som Helena Sagar genomfört, visar med all önskvärd tydlighet att en entreprenöriellt anpassad lärmiljö får som effekt att eleverna inte längre behöver bli övertalade om nyttan av exempelvis naturvetenskap – de inser det istället själva, och förstår då också till vad de kan använda den förvärvade kunskapen.
Lärare som vill utvecklas upplever inte alltid att de får stöd från övriga kollegor, och tyvärr är det inte alla som uppskattar förändring i skolans värld. Men, och ett stort sådant, om det bara gick att få dessa bakåtsträvare att förstå att de inte är i skolan för att gagna sig själva, utan för att lära ut kunskap till elever, elever som förhoppningsvis inte tappat hungern efter att lära sig nytt under årens lopp, då hade förändringar inte alltid upplevts lika extrema utan mer som nödvändiga för att anpassa undervisningen till hur verkligheten ser ut.
Genom learning by doing - "lära genom att göra", så kopplas teori och praktik tätt samman, vilket gör att elever även får möjlighet att öva sig i eftertanke och när elever dessutom själva får utvärdera sina projekt, då lär de sig något ovärderligt som är applicerbart på allt i livet – hur tankarna bakom resultaten ser ut.