Den första att bli analyserad som potentiell partiledare är Eskil Erlandsson. Framöver kommer även Anna-Karin Hatt, Anders W Jonsson och Annie Johansson att analyseras.
Eskil Erlandsson är en politisk veteran i Centerpartiet. När det kommer till politisk erfarenhet och exekutivt ansvar vinner Erlandsson med råge över de andra kandidaterna. Han har 11 år bakom sig som kommunalråd i Ljungby och 13 år som riksdagsledamot. I Sveriges riksdag har han varit ordförande i Försvarsutskottet och Erlandsson var en av arkitekterna bakom Alliansens försvarspolitik.
Som kandidat till riksdagens 2002 var kampanjstrategin att besöka de småländska kyrkorna för att bjuda församlingsmedlemmarna på kaffe. Den typen av jordnära kontakt med medborgarna har fortsatt sedan han tillträdde som minister. Idag är Erlandsson populär bland väljarna han träffat och bland partikamraterna ute i landet. Eskil Erlandssons har en styrka i att etablera en personlig och förtroendeingivande kontakt med de människor han möter.
För Gotlands sak har Erlandsson motionerat bland annat om att Gotland på grund av dess ö-läge bör erhålla särskild kompensation i det kommunala skatteutjämningssystemet.
Som jordbruksminister och nu med den nya titeln som landsbygdsminister har Erlandsson verkat för ett avskaffade av djurskyddsmyndigheten. Han är den enda ministern med ansvar för jordbrukspolitik i EU som vill avskaffa CAP, det vill säga unionens jordbrukssubventioner. Ett avskaffande av CAP skulle medföra att svenska och europeiska bönder skulle få konkurrera på rättvisa villkor. Matlandet Sverige är Erlandssons initiativ. Projektet har skapat många nya arbeten och bidrar till att stärka självförtroendet på landsbygden och värdet med ett levande landskap. Erlandsson är också den minister som bäst lyckats med målet att förenkla reglerna för företag.
Ideologiskt får jag ett intryck att Erlandsson har kommunitära uttryck, riksdagsmotioner om dialekters bevarande och sockennamn i folkbokföringen för att nämna två exempel . Som politiker har han en förmåga att betona människors frivilliga gemenskaper snarare än relationen mellan staten och individen. Erlandsson har däremot brustit i förmågan att ta egna initiativ när det kommer till partiets ideologiska förnyelse för att istället, förmodligen, fokusera på sin roll som minister.
Erlandssons styrka ligger i erfarenheten och det politiska ledarskapet men han tappar i medial hantering. Det är i den mediala närvaron Erlandsson brister som partiledarkandidat. I landsbygdspressen försöker han synas, vilket också är kopplat till uppdraget som minister men hur väl Eskil Erlandsson skulle fungera som en medial frontfigur för Centerpartiet är däremot högst oklart. Bland väljare på landsbygden och bland äldre är han väldigt populär men om Centerpartiet söker en utvidgad mark bland unga och urbana väljare så är Erlandsson ett obeprövat kort. Det finns inte heller några så kallade testballonger som utförts för att se om dessa väljargrupper skulle uppskatta honom.
Antingen har man inte försökt etablera en medial närvaro bland dessa väljargrupperingar för att testa Eskil Erlandsson som möjlig partiledare eller så har man inte lyckats. Vilket som så vittnar det om bristen i honom som partiledarämne, om Centerpartiet i sin förnyelse vill bli ett parti för både staden och landet.
Eskil Erlandsson är idag en etablerad politiker med fokus på Centerpartiets traditionella väljarbas. Det arbetet gör han förträffligt bra. Som partiledare vore han ett starkt kort i regeringsarbetet men ett svagt kort i en nationell valrörelse.
Intressant fakta om Eskil Erlandsson: Är Centerpartiets mest välutbildade minister med högskolestudier i Växjö och lantmästarexamen vid Alnarp bakom sig.
Han är en praktisk man och drack grogg ur en blomvas på Folk & Försvars konferens i Sälen eftersom plastglasen var slut.
Bor fortfarande hemma hos sin mamma men har en annan kvinna i sitt liv. Hon heter Bodil och är hans "kärbo".