Estland går in i ett vågat kortspel
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Grekland och Spanien har det väldigt svårt. För andra länder går det bättre och Tyskland fruktar nu en framtid där det blir upp till deras ekonomi att bära upp hela projektet.
Om Estlands räntebehov ligger nära de andra euroländernas så innebär det ingen större förändring. Om Estlands behov däremot skiljer sig från de krisdrabbade länderna så kan det innebära problem både för eurozonen och Estland själv. Risken är överhettning i ekonomin och ett ränteläge som inte tar tillvara på Estlands ekonomiska intressen.
Många tyckare tror att om starka ekonomier ansluter sig till euron så blir det en solidaritetshandling gentemot de svaga medlemsländerna. Det skulle tvärtom kunna ha motsatt effekt. Detta eftersom inträdet skulle innebära ett annat behov som den Europeiska centralbanken behöver lyssna till. ECB sätter nämligen sin ränta för att tillgodose medlemsländernas behov och om fler starka ekonomier ansluter sig så blir resultatet att räntan behöver lyssna mer till de starka ekonomierna.
Tanken om en gemensam valuta är det inget fel på. Flertalet länder med nationell valuta har ett för litet geografiskt och ekonomiskt upptagningsområde för att vara optimalt.
Problemet med euron är att medlemsländerna har en sådan bredd av ekonomier från nord till syd, väst till öst. För att en gemensam valuta ska vara riktigt slagkraftig så krävs det ett samlande språk och en likvärdig välfärdsmodell. Detta skulle göra det enklare för människor att flytta när ekonomin sviker i en del av upptagningsområdet för att söka sin lycka i ett annat. Där är USA ett gott exempel.
Utmaningen för euroländerna ligger i just detta. För Sveriges del så skulle en nordisk valuta kunna vara intressant. Liknande välfärdssystem finns redan och efter en stunds huvudbry förstår man både norska och danska.