Ett enda bröd och en enda mänsklighet. Så avslutas en bön i Svenska Kyrkans högmässa. Den raden säger mycket om vår gemensamma värld.
Vi är många som färdas i universum på denna lilla planet som vi benämner Jorden. En av nio planeter som evigt kretsar runt vår sol. En ynka liten del i ett oändligt universum.
Visst är detta märkligt, om vi tänker efter. Det svindlar. Eller som den underfundige Alf Henriksson uttrycker det: Dagen idag är en märkvärdig sak – tänk evighet fram och evighet bak.
Alla lika
Ja, nog är Livet märkvärdigt, men i grunden lika för oss alla. Vi föds, vi lever och vi dör. Lika för alla. Fattig som rik. Arbetare eller president. Inget kan vi göra åt det faktum att livet tar slut nånstans där framme i den här tillvaron.
Släkten komma och släkten gå. Var och en av oss finns här, som det står i julvisan: ”En liten tid vi leva här med mycken möda och stort besvär.” Så sant! Mycken möda och stort besvär – mer för en del, mindre för andra. Det är väl därför vi behöver politiken.
Det har tänkts mycket om vår tid på jorden, som Vilhelm Moberg skriver om. Hyllmetrar har skrivits om det märkliga vi alla får vara med om: Livet. Nog kan man behöva påminnas om detta ibland.
Detta märkliga, denna ynnest att få finnas till. Nåja, det är inte en ynnest att finnas till för alla. Världen är orättvis. Eller skall vi uttrycka det som att världen blivit orättvis. Vad som nu menas med rättvisa. Om det kan man också spekulera och grubbla.
Rättvis fördelning
Men det vi vanligtvis menar med rättvisa är väl någon form av rättvis fördelning av gemensamma resurser. Finns människan här en liten tid så vore det väl rimligt att man hjälptes åt, höll fred och fördelade resurserna rättvist mellan sig.
Och ändå är det så svårt i verkligheten. Vi kan uttrycka det som att människan genom tiderna gjort det svårt för sig. Genom obetänksamhet.
Därför har mänskligheten måst inrätta korrigeringsmöjligheter. FN kan ses som en sådan. Där man ständigt söker korrigera för människans obetänksamma felsteg.
Tänk, detta enorma FN-maskineri för att korrigera människans påhitt eller hjälpa till att skapa ett hyggligt liv. Och alla andra myndigheter med liknande syfte.
Ekosystem
Man blir matt. Man blir också fundersam vad människan är för en varelse på den lilla planeten i universum. Det är kanske människans välutvecklade hjärna som stökar till det, paradoxalt nog.
Övrigt liv - från ynka små flygfän som då och då irriterar oss, till lejonet eller valen - har alla sin plats i ekosystemet i en välfungerande livsväv, i vart fall innan arten Homo sapiens (människan) gjort sitt inträde och obetänksamt (eller skall vi kalla det egoistiskt) gjort revor i denna känsliga livsväv som vi alla är beroende av.
Den vetenskap som lärt oss om detta naturens känsliga nätverk heter ekologi. Den borde vara ett övergripande rättesnöre och vår livsfilosofi.
Ett enda bröd och en enda mänsklighet. Det är väl allt vi har att förhålla oss till för ett gott och värdigt liv.