I onsdags var jag tillsammans med hela BUN, förvaltning och rektorer på vad vi kallar Lärandeseminarie. Syftet med dagen var att tillsammans mötas och diskutera utifrån frågeställningen "Vad påverkar elevernas resultat?"
Som inledning fick vi oss en genomgång av utbildningsforskaren John Hatties bok Visible Learning(2009, Routledge).
Boken är en metastudie och den hittills största översikten av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat. Studien har fått ett positivt mottagande internationellt, både bland forskare och i utbildningspolitiska sammanhang.
Lärarens roll
Hattie menar att strukturella faktorer såsom klasstorlek, möjlighet att välja skola, skolstorlek eller finansieringsform spelar en försumbar roll för elevernas prestationer.
Istället är det vad som händer inne i skolan som har betydelse, särskilt det som händer inne i klassrummet.
Hatties viktigaste budskap är att inget slår en skicklig lärare och särskilt betonas samspelet mellan lärare och elev. Det räcker inte att tycka om att undervisa utan läraren måste kontinuerligt intressera sig för elevernas lärande och hur det går till.
Undervisningen blir som bäst när lärandeprocessen formuleras som ett explicit mål för lärare och elev, när utmaningarna är välavvägda, när lärare ochelev delar bedömningar om i vilken mån mål är uppfyllda, när lärare och elev ger varandra löpande feedback och när lärare engagerar sig känslomässigt i lärandeprocessen.
Mer slagkraftigt sammanfattar Hattie det synliga lärandet med att detta äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare (Hattie 2009:238).
Hattie lyfter fram sex kännetecknen på ett framgångsrikt lärande:
1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer.
2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning.
3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och ger löpande varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar.
4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan "vad händer i nästa steg?" i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.
5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bredrepertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är.
6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt.
Våga diskutera
Med titeln Synligt lärande menar Hattie också att det är dags att titta närmare på lärares undervisningsförmåga.
Länge har undervisningsförmåga betraktats som en privat fråga där var och en på egen hand avgör vad som fungerar och inte.
På skolorna måste det istället diskuteras metod och praktik kring det som händer i klassrummet.
Det är inte okej att elevernas resultat är beroende av huruvida du har en skicklig lärare eller ej.
Istället måste skolledare kräva skicklighet och ledarskap av sina lärare.
Det var med glädje jag mötte duktiga gotländska förskole-, fritids och grundskolerektorer.
Med delad ambition och engagemang ser jag med tillförsikt fram emot att följa utvecklingen inom våra verksamheter!