Ett knarkfritt Gotland?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi har sedan några år ett beslut och projekt igång för att skapa ett narkotikafritt Gotland. Det är ambitionen och målet. I detta samverkar polisen, tullen, de sociala myndigheterna, kriminalvården och en lång rad ideella organisationer och näringsidkare.
Kampen mot narkotika måste föras på olika plan. Självklart måste allt göras för att undanröja skälen för någon att pröva knark. Ytterst få börjar med knark direkt. Missbruket går via alkoholen. Därför är det så viktig att minska de ungas alkoholförtäring och skjuta på alkoholdebuten så långt möjligt. Skolan och föräldrarna har en stor uppgift att få de unga att pröva alkohol så sent som möjligt.
Polisen måste prioritera jakten på knarklangarna. Redan har det rapporterats om att fastlandsknarkare finns på Gotland, vilket ökar tillgången på knark på ön. Jag är säker på att polisen har koll på läget och ingriper där det behövs. Vilka insatser som tullen gör under sommaren vet jag ej, men med tanke på den ökande sjöfarten så kanske det finns anledning till insatser.
Riksdagsledamoten Christer Engelhardt (s) tar i sin krönika upp vikten av att stärka samhällets möjligheter till effektiv återanpassning av missbrukarna. Tyvärr är inte tvångslagstiftningen så stark som många skulle önska. Om en personer bara knarkar stillsamt och inte hamnar i akut livsfara, så kan samhället inte tvinga personen till tvångsvård. Det måste ske med missbrukarens medgivande. Den andra varianten är om missbrukaren begår och blir dömd för något brott. Då kan tvångsvård utdömas.
Frågan är om inte både samhället i sin helhet och de missbrukande individerna och deras alla anhöriga skulle tjäna på om vi ökade möjligheterna till tvångsvård. Alkohol- och narkotikamissbruket leder ju till ett beroende som är mycket svårt att göra sig kvitt. För att lyckas måste man själv vilja intensivt eller få stöd i en religion eller andra värderingar. Missbrukaren måste på något sätt omprogrammeras värderingsmässigt och återupprättas som människa.
Frågan om alkohol- och narkotikamissbruket är en viktig fråga, som borde prioriteras upp politiskt. Sannolikt skulle många se det som en riktig åtgärd om politikerna lagstiftar, så tvångsvård i större utsträckning kan tillgripas. Då kan missbrukaren återupprättas och leva ett värdigt liv med familj, jobb och en lycklig framtid.